Trots att den judiska församlingen i Norrköping lämnat in övervakningsfilm där man, enligt församlingen, ser flera individer som tände eldar vid dörrarna, valde polisen att lägga ner förundersökningen gällande den misstänkta mordbranden vid synagogan den 18 december. Polisen återupptog förundersökningen någon dag senare.
Polisens agerande kring det senaste attentatet får kritik från både den judiska församlingen i Norrköping och det judiska centralrådet. Kritiken gäller även hur polisen har hanterat tidigare antisemitiska aktioner – som dockhängningen vid synagogan i mars 2021.
– Vi i Norrköping är mer utsatta än i Stockholm och vi har inget polisbeskydd, sa ordföranden i den judiska församlingen i Norrköping till NT efter den misstänkta mordbranden den 18 december i år.
– Det har pågått under ett antal år nu, att judarna i Norrköping varit extremt utsatta. Vi har hotbild i hela Sverige, men på något vis har inte politikerna och polisledningen i Norrköping inte riktigt tagit det här på allvar tycker vi, sa Lena Posner Körösi.
Helena Fridén är biträdande lokalpolisområdeschef i Norrköping. Hon ger nu sin syn på den kritik som riktats mot polisen.
– Jag tycker först och främst att begreppet polisbeskydd måste redas ut. Jag vet inte vad den judiska församlingen syftar på när de använder det ordet. Min bild är att vi har upprättat en bra kontakt med den säkerhetsansvarige för synagogan. Hur tät den dialogen är beror på händelseutvecklingen – ibland är den tätare, ibland är den glesare.
– Jag har svårt att jämföra med hur det fungerar i andra städer, men vi har inte kapacitet till ständig bevakning av synagogan. I perioder, när det inträffat allvarligare händelser och mer riktade aktiviteter, så har vi höjt vår närvaro, säger hon vidare.
Enligt Helena Fridén har även kommunpolisen en tät dialog med samtliga församlingar i Norrköping.
– De träffas i så kallade "temperaturmöten" för att få en lägesrapport. När det gäller den polis som var utsedd med ansvar för den judiska församlingen, så var denne tyvärr på semester vid det senaste angreppet och det vet jag judiska församlingen var lite ledsna över.
Hur jobbar ni med att utreda antisemitiska aktioner?
– Vi hanterar inte den här typen av misstänkta brott på något annorlunda sätt än våra vanliga utredningsmetoder. Vi gör en bedömning av den information vi får fram. Vi försöker reda ut vem som kan ligga bakom, om det är någon organisation eller en ensam människa.
Enligt uppgifter i ETC lade ni ner förundersökningen redan efter 90 minuter?
– Jag har inga uppgifter om hur lång tid det tog. Men i det första läget, på det som kom till vårt kontaktcenter, gjordes bedömningen att det inte gick att driva det vidare med framgång baserat på det material vi hade då. Men sedan tillkom det ny information som gjorde att vi fattade ett nytt beslut, det händer faktiskt ganska ofta.
– Efter att vi pratat med inblandade fick vi mer kött på benen. Det kom in fler detaljer som vi kunde ha nytta av, säger Helena Fridén vidare.
Förundersökningen gällande händelserna vid synagogan den 18 december rullar nu vidare.
– Vi har samma frågeställningar och förutsättningar som andra brott. Vi samlar in vittnesuppgifter och bevismaterial, säger Helena Fridén.