Trots att paret hade fått stora återbetalningskrav från Försäkringskassan fortsatte de att skicka in felaktiga uppgifter och få ut mer pengar.
Det gifta paret stod åtalade för en lång rad grova bidragsbrott, där de tillsammans eller kvinnan själv hade lämnat felaktiga uppgifter till myndigheten. Det har varit när man har ansökt om främst tillfällig föräldrapenning – mer känt som VAB (vård av sjukt barn) – men också för bland annat sjukpenning och vanlig föräldrapenning.
Enligt åklagaren hade paret vid 253 tillfällen lämnat in felaktiga uppgifter och för det fått 231 000 kronor som de inte hade rätt till. Det under en period mellan 2015 och 2023.
Efter kontroll med deras arbetsgivare har det visat sig att paret de här dagarna i själva verket har jobbat, varit ordinarie lediga eller haft semester.
Paret har under rättegången, som hölls nyligen i Norrköpings tingsrätt, nekat till brott. De har medgett att de har sökt och fått pengarna, men menar att det handlar om oskyldiga misstag.
Åklagaren har däremot menat att parets brottslighet har "utövats systematiskt" och att den därför ska bedömas som grov. Men tingsrätten lutar sig mot vägledande domar och anser att man inte når upp till den nivån.
"Det finns inget som talar för någon särskild planering. Beloppen i de olika åtalspunkterna uppnår varken för sig eller sedda som helhet gränsen för grovt bidragsbrott", skriver man i domen.
Därför rubriceras gärningarna om till en lägre nivå, bidragsbrott av normalgraden. För det brottet är också preskriptionstiden kortare och de äldsta punkterna stryks därmed (se faktaruta).
När de nu döms är det "bara" för 162 fall för kvinnan och 99 fall för mannen. Summan de fälls för att ha lurat till sig är drygt 150 000 kronor.
Tingsrätten bedömer att straffvärdet är några månaders fängelse, men "brottslighetens art" och att paret är tidigare ostraffade gör att man i stället får skyddstillsyn. Båda ska även genomgå någon typ av behandling och få en övervakare. Pengarna återkrävs sedan av Försäkringskassan i en separat process.
Paret har sedan tidigare fått flera återbetalningskrav från Försäkringskassan, som redan 2019 krävde tillbaka drygt 290 000 kronor. Men även efter detta har man alltså fortsatt att lämna in felaktiga uppgifter och fått ut nya pengar. I en tidigare dom från förvaltningsrätten framgår också att kvinnan har haft en trasslig ekonomi och genomgått en skuldsanering.
Under rättegången i Norrköping menar kvinnan dock att de "hade pengar så det räckte" och säger att de bara har anmält VAB när de faktiskt haft ett sjukt barn, men att de kan ha skrivit fel datum ibland. De kan också ibland ha varit slarviga och trott att de haft rätt till olika ersättningar, menar kvinnan.
Båda är överens om att hon har haft tillgång till makens Bank-ID och är den som har gjort ansökningarna, både för sin egen del och för hans. De säger också att det hände saker i deras privatliv – enligt kvinnan "traumatiska" händelser – under de här åren som kan ha gjort att de inte varit helt fokuserade.
Parets invändningarna avfärdas dock av tingsrätten.
"Det är uteslutet att (paret) av misstag skulle ha gjort så många felaktiga anmälningar. Särskilt inte efter att de fått del av Försäkringskassans beslut om ett mycket stort återkrav", skriver man i domen.
"Den skriftliga bevisningen ger inte heller stöd för att det parallellt med de oriktigt utbetalade ersättningarna skulle ha funnits rätt till motsvarande ersättning för andra näraliggande dagar, i vart fall inte i någon relevant omfattning".