Industriprogrammet vid Bråvallagymnasiet är ett av besparingsförslagen som utbildningskontoret plockat fram. "Vi måste anpassa ubildningen så att den tillgodoser arbetsmarknaden på ett bättre sätt", säger Ingrid Cassel.
Vårens besked om nedläggningar av flera kommunala förskolor och grundskolor väckte ilska hos drabbade. Och nu är turen kommen till de kommunala gymnasieskolorna. Enligt de senaste siffrorna beräknas gymnasieverksamheten under 2023 göra ett underskott på 15,8 miljoner kronor. Ett underskott som, enligt utbildningskontoret, orsakats av färre elever än budgeterat och tillkommande hyreskostnader.
Så vad göra?
Tjänstemännen har tagit fram ett förslagsunderlag på hur man ska kunna förbättra ekonomin. Ambitionen är att "skapa en konkurrenskraftig gymnasieskola samt erbjuda kvalitativ utbildning med en budget i balans".
Detta innebär bland annat att man måste anpassa gymnasieskolorna efter samhällets behov, att yrkesutbildningarna ska vara samlokaliserade och att man ska använda sig av kommunens interna lokaler, i stället för att hyra in sig i externa lokaler.
För att få en bättre uppfattning om förslagen kontaktar vi Jonas Eriksson, verksamhetschef gymnasiet på utbildningskontoret och blivande utbildningsdirektör. Men han hänvisar till utbildningsnämndens ordförande Ingrid Cassel (M).
"I vår kommunikationsplan så är Ingrid den första som du ska prata med. Just i det här ärendet har vi försökt arbeta lite annorlunda jämfört med nedläggningarna i våras", skriver Eriksson i ett sms.
Ingrid Cassel konstaterar att man nu tittar på lite olika saker.
– Dels är det rena lokalfrågor. Vi har lokaler med höga hyror och då hyreskontrakten går ut i december så ser vi över vissa lokaländringar. Dels har vi det här med juridiska enheter och dels handlar det om att samordna introduktionsprogram.
I korta drag innehåller strategin följande förslag:
- Samordna introduktionsprogram
- Avveckla och omlokalisera nationella gymnasieprogram
- Säga upp avtalet med vuxenutbildningen
- Avveckla en gymnasieskola (Lärlingsgymnasiet)
- Samordna anpassad gymnasieskola
En samordning av introduktionsprogram (IM) innebär exempelvis att cirka 155 elever föreslås flytta från Kungsgård och Ebersteinska till Bråvallagymnasiet. Något som väckt kritik bland personalen på Kungsgårdsgymnasiet. NT har tagit del av ett brev som skrivits till utbildningsnämnden.
"Vi tycker inte att skrivelsen tar hänsyn till hur en flytt skulle påverka den grupp av elever som vi arbetar med i det långsiktiga perspektivet", skriver man inledningsvis.
Personalen oroas främst över att elever kommer att skolka om de tvingas bytas skola. Den här oron delas av utbildningskontoret.
"En flytt till Bråvalla kommer med stor sannolikhet leda till fler avhopp", konstateras det i tjänsteskrivelsen. Gymnasiet måste därmed arbeta aktivt för att eleverna ska ha möjlighet att lättare ta sig till sin utbildning.
Elever på introduktionsprogram på Kungsgård och Ebersteinska föreslås att flytta till Bråvallagymnasiet - vilket väcker kritik från personalen på Kungsgård.
Under punkten att avveckla och omlokalisera nationella gymnasieprogram ryms ett förslag på att avveckla industriprogrammet på Bråvalla. Totalt berörs 36 gymnasieelever och cirka 40 vuxna elever.
– Det känns egentligen helt fel att lägga ner ett industriprogram som vi vet leder till jobb. Men vi har inte tillräckligt med sökande. Vi behöver utveckla här utbildningen, hitta andra former och se om vi kan göra det på ett annat sätt. Kanske måste vi ha ett större stöd från branschen? Vi måste anpassa utbildningen så att vi tillgodoser arbetsmarknaden på ett bättre sätt, säger Cassel om programmet som uppvisar ett underskott på 4,5 miljoner kronor.
Totalt innehåller strategin tolv konkreta förslag på vad som kan göras för att utbildningsverksamheten ska kunna närma sig ett nollresultat.
Utbildningsnämndens ordförande Ingrid Cassel (M) konstaterar att det är stora pengar som måste sparas för att utbildningssektorn ska nå en budget i balans. Nämnden och kontoret ska nu se över de besparingsförslag som tagits fram för de kommunala gymnasieskolorna.
Ingrid Cassel välkomnar underlaget från kontoret.
– Vi har ändrat vårt arbetssätt sedan i våras. Vi söker nu en bred diskussion. Vi vill lägga fram alla korten på bordet i stället för att bara ta det internt. Kontoret har använt sig av alla de verktyg de har för att ta fram förslag på att komma i ekonomisk balans. Nu måste vi politiker hitta andra lösningar och göra prioriteringar som verksamheten inte själva kan göra.
Nästa steg blir en hel utbildningsdag kring lokaler och kostnader. Kontoret har också fått i uppdrag av nämnden att återkomma med beslutsförslag på åtgärder, konsekvensanalyser och en tidsplan. Beslut om besparingar kommer att fattas av utbildningsnämnden i början av nästa år.
– De fackliga organisationerna är delaktiga då de sitter med när nämnden sammanträder, säger Ingrid Cassel.