På torsdagen kunde vi berätta att Klockaretorpet plockas bort från polisens lista över utsatta områden. Det firades på Kunskapens hus som en seger i ett långsiktigt arbete i stadsdelen.
– Nu vill andra komma och kolla på vilka magiska spön vi har viftat med. Men det är bara ett hårt och oglamoröst jobb året runt. En nyckel är partnerskapet. Vi är många som har gjort detta tillsammans, säger Tomas Lindquist.
När han 2013 började arbeta med trygghetsfrågor i området var situationen en helt annan.
– Då det var som värst var det bilbränder varje natt. Några kastade in gatstenar i förvaltarkontoret och hotade personal. Det var jobbigt, men vi kom in och störde något som hade pågått i området ganska länge på platsen.
Sedan dess har Hyresbostäder pumpat in ungefär 20 miljoner kronor i området. En utmaning var att få bort tomma och eftersatta lokaler och i stället skapa ett levande centrum. En efter en kom verksamheterna dit: Idrottens hus, Föreningarnas hus, Fritidsbanken – där människor kan låna skridskor och andra fritidsprylar, mötesplatsen Kunskapens hus och kultur- och fritidskontoret.
Men nu finns en oro för att en av dessa ska försvinna. I september fick kultur- och fritidsdirektören ett långt brev från Hyresbostäder, Svenska kyrkan, Hyresgästföreningen och idrottsrörelsen. De har alla samverkat för att skapa ett tryggt område att bo och verka i.
I brevet uttrycker de sin oro över att kultur- och fritidskontoret tittar på andra alternativ än Klockaretorpet för sitt kontor: "Vår oro är både att den viktiga pusselbit som kultur- och fritid bidrar med i vårt samarbete ska försvagas av en ev flytt, men också att tomma lokaler skulle medföra ett avbräck på den positiva utvecklingen" skriver de.
Men Maria Modig, kultur- och fritidsdirektör, förklarar att inga konkreta flyttplaner finns i dagsläget. Däremot pågår en översyn av lokaler efter pandemin då kontorslokalerna användes sparsamt.
– Jag har sett att vi inte nyttjar alla våra lokaler i Klockaretorpet. Mycket kontorsutrymme står tomt. Det känns inte som ett försvarbart sätt att använda skattemedel, säger hon.
– Vi blir mer flexibla i vårt arbetssätt, att ha ett eget rum på kontor är 1900-tal. Det är klart att detta ger en oro, både hos medarbetarna och våra samarbetspartners. Men vi måste se över lokalerna utifrån den budget vi har.
Vad ser du att kontoret har för betydelse i området?
– Om jag ska vara ärlig gör ett gäng tjänstepersoner på ett kontor ingen skillnad. Det skulle däremot göra skillnad med befolkningsnära verksamheter som bibliotek eller daglig verksamhet för äldre.
Tomas Lindquist håller inte helt med.
– Det finns ett oerhört signalvärde att kommunen finns i området. Bestämmer man sig, hemska tanke, för att dra tillbaka verksamhet från centrumet och kanske även flytta Fritidsbanken, då finns en risk för en negativ spiral.
Men om kontoret måste spara?
– Javisst, men samhällskostnaden kan bli oerhört mycket större om vi hamnar i den situation vi var förut. Vi måste agera tillsammans och på flera plan.
– Jag tror också att en publik verksamhet som bibliotek kan vara ännu bättre i centrumet. Men då måste det ske, så att inte lokalerna blir stående tomma. Sedan tillhör ju lokalerna Norrevo, så det är bara rundgång av pengar.