Så jobbar kommunen för att hålla Norrköpings skolor säkra

Skolskjutningar går aldrig att helt förhindra – men med övningar och utbildning går det att bli bättre förberedd.
– Då känner man sig trygg i hur man ska agera i en sådan situation, säger skolsäkerhetssamordnaren Henrik Andersson.

"Om man lyfter PDV på regelbunden basis ökar det medvetenheten samt chanserna att man känner sig trygg i hur man ska agera i en sådan situation", säger kommunens skolsäkerhetssamordnare Henrik Andersson om vikten att utbilda sig i pågående dödligt våld.

"Om man lyfter PDV på regelbunden basis ökar det medvetenheten samt chanserna att man känner sig trygg i hur man ska agera i en sådan situation", säger kommunens skolsäkerhetssamordnare Henrik Andersson om vikten att utbilda sig i pågående dödligt våld.

Foto: Eva Jensen

Norrköping2025-02-05 15:30

Nyheten i korthet

  • Norrköpings kommun arbetar aktivt för att förbättra säkerheten i skolor genom utbildning och övningar, enligt skolsäkerhetssamordnaren Henrik Andersson.
  • Förberedelser inkluderar utbildning av skolpersonal i hantering av pågående dödligt våld (PDV) och regelbundna diskussioner om säkerhetsfrågor.
  • Trots dessa åtgärder erkänner Andersson att det är omöjligt att helt förhindra skolskjutningar, men betonar vikten av mental förberedelse och medvetenhet.

"Alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet. Eleverna ska kunna känna sig trygga i all verksamhet som anordnas av huvudmannen, och som vanligtvis äger rum under skoldagen. Det gäller både i den inre och yttre miljön i skolan".

Så står det i skollagen om säkerheten på de svenska skolorna. I Norrköping finns ett hundratal kommunala verksamheter – från förskola till vuxenutbildning. Sedan ett drygt år tillbaka är Henrik Andersson i sin roll som skolsäkerhetssamordnare den som ansvarar för att göra de kommunala skolorna så säkra och trygga som möjligt.

Hur ser du på det som hände i Örebro på tisdagen?

– Det är fruktansvärt tragiskt. Det är något man hoppades att man aldrig skulle få uppleva.

Går den här typen av händelser att förhindra?

– Nej. Man vet för lite om vilka personer som planerar den här typen av våldsbrott. Det går att förbereda och förebygga, men det går aldrig att förhindra den här typen av händelser. 

undefined
"Generellt sett skulle jag säga att det finns en hög medvetenhet kring säkerhetsfrågorna bland skolorna i Norrköpings kommun", säger Henrik Andersson.

Förberedelserna består bland annat i att utbilda skolpersonal i PDV (Pågående dödligt våld).

– Jag är ute i skolorna och lyfter den här frågan, jag pratar med personal om vikten av mental förberedelse. Det bidrar till att man ökar medvetenheten för den här typen av scenarion. Om man lyfter PDV på regelbunden basis ökar det medvetenheten samt chanserna att man känner sig trygg i hur man ska agera i en sådan situation. 

Det är ett stort ansvar som läggs på skolpersonalen?

– Ja, tyvärr så är det så och så ser det ut runtom i landet. Vi lever ju i ett samhälle där det tyvärr händer saker som gör att vi måste jobba förebyggande och kunskapshöjande.

Hur står det till med säkerheten på de kommunala skolorna i Norrköping?

– Generellt sett skulle jag säga att det finns en hög medvetenhet kring säkerhetsfrågorna.

Finns det möjlighet att låsa alla lokaler?

– Vissa skolor är låsta, vissa är inte. Det är upp till varje verksamhet att själva bedöma om man ska ha en låst verksamhet. 

Vad finns det för fördelar och nackdelar med att ha låsta dörrar?

– Fördelen är givetvis att man kan styra trafiken, vem som går in och ut. Och att man försvårar för den här typen av gärning. Nackdelen är att låsta dörrar kan spä på oron, att det ökar känslan av att det är en otrygg plats.

Går det att bygga skolorna säkrare?

– Det skiljer sig mycket åt hur skolor byggs nu jämfört med tidigare. Det går att bygga skolor där säkerheten får ta större fokus, men hur det kan se ut i praktiken, och om det är lämpligt och möjligt, är inte jag rätt person att svara på.  

undefined
Skolskjutningar liknande den i Risbergska skolan i Örebro går aldrig helt att förhindra. Det menar Henrik Andersson, skolsäkerhetssamordnare i Norrköpings kommun. "Det går att förbereda och förebygga, men det går aldrig att förhindra den här typen av händelser", säger han.

Utöver utbildning i PDV och att hålla skolorna låsta består det förebyggande säkerhetsarbetet också av att öva utrymning och inrymning.

– Vi följer MSB:s rekommendationer om att man först och främst ska försöka ta sig därifrån. Men om inte det går behöver man sätta sig själv i säkerhet och göra en inrymning.

Hur övas inrymning i Norrköping?

– I vår kommun övar vi som regel inte inrymning med elever, bara personalen. Det ökar inte tryggheten bland eleverna. Och dessutom är det väldigt svårt att förutse vad som kan hända. I förskolorna förekommer det dock inrymningsövningar.

– Övningar görs som ett inslag i utbildningen och information om det kan variera. Vid en skarp inrymning får vårdnadshavare information, säger skolsäkerhetssamordnaren Henrik Andersson.

På onsdagen skickade utbildningskontoret information till alla vårdnadshavare om hur kommunen jobbar kring PDV.

Så funkar det

Inrymning

Inrymning innebär att barn, elever och personal stänger in sig i rum eller salar. Genom att låsa dörren och/eller blockera den blir det svårare för en gärningsperson att komma in. Det är också en fördel om det går att gömma sig, att vara tyst och om möjligt täcka för eventuella fönster.

Inrymning är ingen garanti för säkerhet, men bidrar ofta till att förhindra att människor kommer till skada. En avgörande faktor för hur inrymning fungerar är lokalernas utformning. Eftersom varje skola och förskola har unika lokaler är det viktigt att fundera över och hur en inrymning skulle kunna fungera på er förskola eller skola.

Utrymning

Utrymning innebär att barn, elever och personal lämnar lokalerna för att söka skydd. Utrymning kan vara en lämplig metod när byggnaden av någon anledning inte ger bästa skyddet, exempelvis på grund av hur lokalerna är utformade. Då kan det vara bättre att ta sig ut och söka skydd.

Utrymning bygger på bedömningen att gärningspersonen inte upptäcker de barn, elever och den personal som flyr bort från skolan eller förskolan. Utrymning kan också vara den lämpligaste åtgärden om gärningspersonen använder sprängämnen.

Utrymning kan även vara den bästa metoden om barn, elever och personal redan befinner sig på gården eller i trapphus på väg in i byggnaden. Om dödligt våld pågår inne i byggnaden kan det vara bättre att fly bort från området. För att underlätta krishanteringen efter den akuta fasen är det önskvärt att ha en gemensam återsamlingsplats. Var den ska vara belägen påverkas av vad som har hänt och var krisen har inträffat.

Utestängning

Ytterligare en metod som kan användas är att stänga ute gärningspersoner från hela byggnaden. När det väpnade våldet pågår på gården kan det vara effektivt att stänga dörrar till byggnaden och hålla barn, elever och personal inomhus medan gärningspersonerna utestängs. Det är viktigt att inga barn och elever utestängs ihop med gärningspersoner.

Fakta: Skolverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!