"Norrköping är inne i en tillväxtfas, så nybyggandet kommer att fortsätta", säger Anna Selander.
Bakgrunden kanske inte är den snyggaste. Det är rätt så mycket bök och stök på Repslagaregatan där bostadsbygget vid Ankarstocken pågår för fullt. Men som ny samhällsbyggnadsdirektör kommer byggen vara en stor del av Anna Selanders vardag.
Det är ju hon som är chef för Norrköpings kommande utformning.
Vad har du för visioner för Norrköping?
– Den frågan har jag redan fått ett par gånger. Och mitt svar är att det inte är mitt jobb att ha visioner. Jag ser mig själv som en nav-funktion mellan politik, tjänsteorganisation, medborgare och näringsliv. Det är politikerna som står för visionerna, säger 47-åriga Anna Selander.
Men en sak är i alla fall säker – vi kommer fortsätta att se byggen i Norrköping.
– Intresset för att utveckla Norrköping är jättestort. Jag har redan träffat många företagare och fastighetsutvecklare som är intresserade och efterfrågan på kommunal mark är hög.
Enligt Boverket spås bostadsbyggandet bli något lägre 2021 jämfört med 2020 (52 500 mot 54 000). Tror du på en liknande trend i Norrköping?
– Norrköping är inne i en tillväxtfas, även om jag blev lite överraskad av att den pågått i så pass kort tid, det var ju först 2015 som det satte fart ordentligt. Befolkningsutvecklingen för 2020 var väldigt låg, det förvånade mig. Jag tror att tillväxten kommer att fortsätta, men vi vet inte, säger Anna Selander och syftar på att Norrköping endast ökade med 307 invånare förra året.
Med fortsatt nybyggande kommer det fortsättningsvis också komma på synpunkter på detta. Det är inte alla som uppskattar nya höghus som grannbostäder eller när grönområden omvandlas till fastigheter. Det kommer att fortsätta protesteras och överklagas byggplaner i Norrköping även i framtiden.
– Jag tycker att den demokratiska processen är jätteviktig. Det är ju faktiskt där man som medborgare kommer till tals.
Kan den tidskrävande planprocessen leda till frustration på samhällsbyggnadskontoret?
– Jag tror att det handlar om förväntansbilder. Vi ska ha så bra handläggningstider som vi kan, men vi ska inte underminera demokratin. När det gäller överklaganden till mark- och miljödomstolen kan den kanske upplevas som frustrerande, men den frågan äger inte jag.
Enligt Anna Selander finns det flera sätt att få till en bra dialog med Norrköpingsbor som påverkas av byggplaner.
– Vi behöver arbeta mer kommunikativt. Folk måste förstå vad vi gör. Om man som medborgare har en inblick i vårt arbete och har förtroende för den kommunala apparaten, så tror jag att överklagandena minskar.
När nya byggplaner presenteras känns det ibland som att det inte spelar någon roll vad ni gör, det kommer alltid kritiska röster?
– Många, men inte alla, gillar utveckling och förändring. Men ingen vill bli drabbad av den, det gäller ju oss alla. Om någon annan bestämmer en förändring åt mig skulle jag också tycka det var jobbigt. Kritik mot byggplaner kommer med jobbet, det får vi tåla.
Vad tycker du generellt kring förtätning i Norrköping?
– Det beror lite på vad du lägger i ordet. När vi växer så här fort måste vi tänka i de banorna. Vi behöver investera där vi redan har gjort investeringar, så att man drar full nytta av dem. Det gäller bland annat den infrastruktur som byggts. Förtätning är logiskt försvarbart om man kopplar den till kommunens ekonomi och investeringar.
Vilken typ av nya bostäder kommer vi att få i Norrköping?
– Det ska finnas bostäder för alla, alla ska ha råd att bo här. Det ska finnas en mix. Vi vill inte bygga ett område för ett ändamål och ett annat för ett annat ändamål, vi vill mixa. Bostäder kring Strömmen, som Inre hamnen, kommer hela staden till gagn. Det är viktigt att vi tänker på det. Vi ska inte bara bygga en satellit som är attraktiv för de som bor där.
– Att arbeta med social hållbarhet är jätteviktigt och vi har några sådana projekt på gång. Ett exempel är Västra staden där vi har fokus på det som kommer att komplettera området, säger Selander om den nya förskola och äldreboende som byggs vid sidan av nya lägenheter i Ektorp, Såpkullen och Kneippen.
Inre Hamnen är enligt Anna Selander ett bra exempel på att Norrköping vågar ta sig an utmaningar för att utveckla staden.
Vad behövs utöver bostäder?
– Vi behöver inte bara bostäder utan vi behöver även matcha upp med arbetstillfällen. Det lokala näringslivet behöver blomstra och vi som kommun behöver även arbeta proaktivt för att få hit nya företagsetableringar.
Anna Selander tog över efter Hans Revenhorn den 1 februari i år. Tidigare har hon arbetat med samhällsplanering i sin hemort Nyköping. Av en slump, medan hon var på semester, såg hon platsannonsen och bestämde sig för att söka.
Vad var det som lockade i Norrköping?
– Helheten tilltalar mig. Om vi som kommun exempelvis arbetar med planeringsförutsättningar som innebär att vi prioriterar gång- och cykeltrafik framför biltrafik men sedan inte möter upp med snöröjning, belysning och liknande - då har vi inte en heltäckande process. Dessutom lockades jag av det höga tempot. I Norrköping händer det jättemycket. Ostlänken är ett enormt projekt, men är bara ett av flera stora projekt som pågår.
Yllefabriken är också ett exempel på hur nya bostäder byggs i Norrköping.
Vad är dina intryck av Norrköping?
– Jag är imponerad av på vilket sätt man som kommun tagit sig an utmaningarna med utveckling av Norrköpings tätort. Man räds inte att utveckla innerstaden trots de utmaningar som finns, inte minst avseende föroreningar som är kopplade till stadens historia. Det tycker jag är modigt och ansvarstagande av kommunens politiker. Inre hamnen är ett bra exempel, här arbetar man med att sanera marken från föroreningar och bygger upp en helt ny stadsdel för Norrköpingsborna i centralt läge.
Det pågår ett samverkansprojekt mellan kommunen och näringslivet kring att utveckla stadskärnan. Vad har du för tankar kring det?
– Om man tittar på stadskärnan har man samma utmaningar i Norrköping som i resten av Sverige just nu kopplat till pandemin, men frågan kring levande centrum och handel var ju igång redan innan. Nu börjar vi se rapporter kring konkurser och andra tråkiga besked. Det här är något som inte kommunen styr över, men vi tittar på hur vi kan möta upp de behov som finns och hur vi stöttar näringslivet på bästa sätt.
– Ska vi gå in och ändra detaljplaner - och vilken utveckling kan vi se inom ramen för de som finns, kan det finnas andra verktyg som vi kan använda oss av när centrum behöver utvecklas? Här behöver näringsliv och kommun hjälpas åt och det görs allra bäst i samverkan.