– Barn är extra känsliga, säger Karin Faxér, miljöcontroller på kommunstyrelsens kontor.
Det beror dels på att de är så små, dels på att de äter och dricker mer än vuxna i förhållande till kroppsvolymen och så är det ju vanligt att små barn stoppar leksaker och annat i munnen.
Därför är miljöer avsedda för barn prioriterade i ett förslag till riktlinjer för minskad kemikalieanvändning som snart ska upp i kommunstyrelsen.
Det här är inte första gången som leksaker och kemikalier på förskolorna diskuteras. Det har redan gjorts inventeringar för att till exempel få bort sådant som kan innehålla mjukmedlet ftalater. Ftalater kan bland annat vara hormonstörande och öka risken för att barn utvecklar astma och eksem.
– Men sådana leksaker kan fortfarande förekomma, konstaterar Karin Faxér.
Det vet hon eftersom förskolorna i ett tillsynsprojekt fått svara på frågor om bland annat leksaker.
År 2007 förbjöds de värsta ftalaterna i leksaker. 2013 kom ännu striktare regler. Gamla leksaker behöver bytas ut.
– Prioriteringen är det man stoppar i munnen eller har nära munnen. En plasthink som man leker med utomhus kanske inte är lika viktig att byta.
Det finns fortfarande madrasser för barnens vilostunder som har överdrag av PVC, som också kan innehålla ftalater. De madrasserna behöver bytas ut.
– Eftersom barnen ligger och sover på dem, säger Karin Faxér.
Gammal elektronik som används som leksaker är ett annat exempel på sådant som ska bort.
Förslaget till riktlinjer för minskad kemikalieanvändning handlar om allt från byggmaterial och inredning till plasthandskar och leksaker.
Tillsammans med riktlinjerna föreslås att handlingsplaner ska tas fram för kommunens olika verksamheter. Förslaget innebär också att Upphandlingscenter får i uppdrag att ställa de krav som behövs för att nå upp till riktlinjerna.
Det finns lagar som säger vilka kemikalier som är tillåtna, räcker inte det?– Det kan ju finnas sådant som är tillåtet men ändå inte riktigt bra. Det kommer nya lagar och vi har en del gamla produkter som behöver fasas ut, inte minst inom förskolan, säger kommunalrådet Karin Jonsson (C) som tagit initiativet till riktlinjerna.
Karin Faxér beskriver lagstiftandet som ett trögt system som tittar på ett ämne i taget.
– Och vi utsätts ju för en cocktail av kemikalier.
I riktlinjerna skrivs till exempel om köksredskap i svart plast, om lim och ytbehandlingsmedel till möbler och om livsmedel. Kemikalier som kan påverka både människa och miljö finns i många produkter.
En del av det ni vill få bort finns förmodligen hemma hos en hel del barnfamiljer?– Ja, så är det absolut, men kommunen ska föregå med så gott exempel som vi kan, säger Karin Jonsson.
Kanske kan kommunens arbete också hjälpa kommuninvånarna till klokare beslut, hoppas hon.
– Det här är ett jättesnårigt område, men vi kan i alla fall försöka bli bättre och byta till mer miljövänligt, säger Karin Jonsson.
Kommunens upphandlingar spelar en stor roll.
– Genom att ställa kemikaliekrav i våra upphandlingar kan vi uppnå en stor förändring, säger Karin Faxér.
Den totala kostnaden för att följa de föreslagna riktlinjerna är inte helt utredd ännu. För de närmaste fem åren beräknas kostnaden till någonstans mellan två och tre miljoner. Det handlar framförallt om att byta ut de värsta produkterna inom barnverksamheterna.