Arbetet med att renovera det gamla vattentornet på Bråvikens golfklubb är i full gång. I grevens tid dessutom.
– Det hade inte klarat en vinter till, säger projektledaren Patrik Rydberg från K G Hjelmgrens plåtslageri.
– Takplåten måste ha blåst bort en gång i tiden och tillåtit fukten att komma in. Hela träkonstruktionen i övre delen av tornet var rutten och hade sjunkit ned 40 centimeter. Utan att någon hade sett det. Renoveringen är nödvändig.
Ingen som har spelat golf på Bråviken kan ha undgått att lägga märke till det cirkelrunda vattentornet på höjden intill första tee på den röda slingan. Ett klassiskt landmärke som skänker banan viss extra karaktär. Men tornet är, och har länge varit, i dåligt skick. Redan 2005 beviljades Bråvikens GK rivningslov, men upptäckte snart att en rivning skulle vara mycket kostsam. Rivningslovet löpte ut med tiden och när klubben, i oro för rasrisk, ansökte om att få det förnyat, satte kommunens byggnads- och miljöskyddsnämnd stopp.
Enligt planbestämmelserna räknas vattentornet som en värdefull byggnad som varken får rivas eller förvanskas.
Nu får det således nytt liv i stället. I höjd med lucia ska projektet vara i mål.
– Ett mycket spännande arbete som omfattar allt från mureri och plåtarbeten till snickeri och målning. Jag brinner verkligen för att gamla kulturarv som det här bevaras. Jag var inblandad i arbetet när Norrköpings kyrkor har renoverats under de senaste åren. Det var oerhört lärorikt, säger Patrik Rydberg.
Precis som i fallet med kyrkorna är förre länsantikvarien Bengt Häger involverad i restaureringen av vattentornet. I bidragsansökan till länsstyrelsen inför arbetet gjorde han en kulturhistorisk värdering:
"Vattentornet har ett kulturhistoriskt värde som består av flera aspekter som bygger på varandra. Det har givetvis ett teknikshistoriskt värde liksom ett byggnadsteknikhistoriskt värde. Men det har också ett representativt värde eftersom många byggnader av denna typ på landsbygden har förfallit eller rivits. Vattentornet har också ett miljöskapande värde. Tornet har även en hög grad av autenticitet, såväl ut- som invändigt."
– Bengt Häger lärde mig att sådana här projekt måste få ta sin tid. "Båten går inte förrän vi är färdiga", brukar han säga. En viktig insikt. Huvudsaken är att slutresultatet blir bra, säger Patrik Rydberg.
– Tornet är egentligen åttkantigt och vi byter ut alla skadade delar. Både timmer och tegel. Dessutom förbättrar och renoverar vi alla smideskonstruktioner. Mycket gamla och udda dimensioner. Nu ska det stå stadigt i 100–150 år till. En och en halv vägg sparar vi för eftervärlden i orginalskick. För att visa hur det såg ut när det var nybyggt.
Exakt när detta var har man dock inte lyckats lista ut. Vattentornet tillhörde från början gården Manhem som i sin tur hade sin ursprung i gården Torp från 1600-talet. En av ägarna var friherre August Funk (1823–1905) som, med start 1855, anlade stora trädgårdsanläggningar på Manhem. En teori hävdar att han då även låt bygga vattentornet för bevattningen. Mot detta talar utformningen av tornet, som stilmässigt snarare pekar mot sekelskiftet runt 1900.
– Vi har hittat en gammal vimpel från tidigt 1900-tal som skulle kunna berätta om när vattentornet byggdes. Tyvärr saknas biten där vi tror att årtalet stod angivet. Vi kan bara gissa att det är från tidigt 1900-tal, säger Patrik Rydberg.