Nora fick avbryta semesterresan – då upptäcktes sjukdomen

Nora Stenlåås, 19, har nästan hela sitt liv levt med diabetes typ 1. Sjukdomen stoppar henne däremot inte från att leva livet fullt ut utan begränsningar.
– Jag äter, tar insulin, och sedan kör jag bara på. Jag har vant mig vid min diabetes och den är en del av mitt liv nu.

Diabetesförbundet uppskattar att omkring 600 000 personer har diabetes i Sverige.

Diabetesförbundet uppskattar att omkring 600 000 personer har diabetes i Sverige.

Foto: Alva Nilsson

Norrköping2025-03-11 17:30

Nyheten i korthet

  • Nora Stenlåås, 19, har levt med typ 1-diabetes sedan hon var fem år. Sjukdomen upptäcktes under en familjesemester.
  • Nora har använt en dexcom, en blodsockermätare kopplad till en insulinpump, sedan 2020. "Det är jätteskönt att inte behöva tänka på det så mycket", säger hon.
  • Trots sjukdomen känner Nora inte att hennes liv påverkas negativt. Hon är aktiv i Norrköpings diabetesförening och uppskattar möjligheten att träffa och prata med andra.

19-åriga Nora Stenlåås från Norrköping har under majoriteten av sitt liv levt med diabetes typ 1. Sjukdomen upptäcktes när familjen var på en semesterresa i Ullared sommaren 2010.

– Jag drack väldigt mycket vatten, men det var ju sommar så mina föräldrar tänkte inte så mycket på det. Jag drack nog upp mot en och en halv liter på kort tid och sedan behövde jag gå på toa väldigt mycket, säger Nora Stenlåås.

undefined
19-åriga Nora Stenlåås har haft diabetes i nästan hela sitt liv. Hon känner inte att sjukdomen begränsar hennes tillvaro.

När Noras syster ramlade med cykeln och skrapade upp armen uppsökte familjen sjukvård på vårdcentralen i Ullared. Nora fick följa med och under besöket togs också hennes enorma vattenintag upp. Vårdpersonalen mätte därför Noras blodsocker och det beslutades att hon skulle avsluta semesterresan och läggas in hemma på Vrinnevisjukhuset.

– På morgonen efter att jag lades in kom två sköterskor in på mitt rum. De bara tittade på varandra och gickan ut  sedigen. Mitt blodsocker låg då tydligen på 27, vilket är jättehögt, man ska ligga mellan fyra och sju.

På sjukhuset fick Nora som femåring beskedet att hon hade diabetes.

Förstod du vad diabetes var?

– Nej, jag sa till mamma att “när man åker från sjukhuset ska man vara frisk, men jag är ju fortfarande sjuk”.

undefined
"Det är jätteskönt att inte behöva tänka på det så mycket. Ibland tog jag sprutor tio gånger om dagen, så det blev en väldigt stor skillnad", säger Nora Stenlåås om sin insulinpump.

Nora har injicerat insulinet själv fram till 2020, då hon fick en insulinpump. På baksidan av hennes vänsterarm sitter en blodsockermätare. Värdena syns både i Noras telefon och på en display kopplad till själva insulinpumpen. Pumpen sitter vid mellangärdet och från den kommer insulinet in i blodet via en slang.

– Det är jätteskönt att inte behöva tänka på det så mycket. Förut kunde jag ta upp mot tio sprutor om dagen, så det blev en väldigt stor skillnad när jag fick en pump. Den byter jag var tredje dag, annars är det inte så mycket jag behöver göra.

Under intervjun piper dosan till.

– Nu är jag säkert hög.

Nora tittar snabbt på displayen.

– Ja, det stämmer.

Sedan får hon ställa in hur mycket insulin som ska pumpas in i blodet beroende på vad blodsockret ligger på.

undefined
"Jag äter, tar insulin, och sen kör jag bara på", säger Nora Stenlåås.

Nora känner inte att sjukdomen påverkar hennes psykiska mående eller liv. Hon har aldrig brytt sig om vad andra kanske tycker och tänker om hennes sprutor eller insulinpump.

– Jag äter, tar insulin, och sedan kör jag bara på. Jag har vant mig vid min diabetes och den är en del av mitt liv nu. Jag känner att jag har kunnat göra allt jag vill göra och tycker inte att den hindrar mig på något sätt.

Den enda begränsningen som funnits var att hon som barn inte fick äta mer godis än vad som fick plats i handflatan.

– Men nu finns det inga sådana regler längre, det gäller bara att ta lite mer insulin om jag äter exempelvis godis.

Det har hänt att Nora glömt bort att ta insulin innan hon äter, men bara ett fåtal gånger har det varit ett problem. Oftast räcker det med att hon tar insulinet efter måltiden. Men en gång hade hon så pass lågt blodsocker att hon behövde åka in till sjukhuset.

– Jag har dock svårt att beskriva hur det var, man är lite borta när man är låg.

undefined
Insulinpumpen och mätaren sätts på plats med hjälp av en apparat som skjuter in en nål genom huden. "Ibland gör det ont och ibland känns det inte alls", säger Nora Stenlåås.

Motsatsen, att ha högt blodsocker, gör att hon blir törstig och trött.

– Humöret kanske inte heller är det bästa. Man är inte riktigt sig själv, och blir nästan en helt annan människa, säger saker man annars inte skulle sagt och så. Jag påverkades mer när jag var yngre, nu kan det hända att jag ibland blir lite tjurig, men inte som det var förr. På en dag kan det gå väldigt mycket upp och ner. Ibland är det en berg- och dalbana och ibland ligger blodsockret spikrakt.

Nora är med i Norrköpings Diabetesförening och deltar regelbundet i möten och andra aktiviteter. I föreningen pratar de om allt möjligt, inte bara om diabetes. Trots att medelåldern är betydligt högre än Noras känner hon att det är kul att träffa folk och umgås. När föreningen frågade om hon ville sitta med i styrelsen svarade hon direkt ja.

– Man får mycket tillbaka, visst att de är ungefär 45 till 80 år gamla, men jag tycker att det är kul att bara komma dit, prata och umgås.

Nora är den enda i hennes familj som har diabetes, men förståelsen hos övriga familjemedlemmar har alltid varit stor.

– Min familj har varit involverad sedan dag ett, och har varit väldigt stöttande och gjort allt. Kanske hade jag haft en annan bild av diabetes om de inte varit så stöttande, säger Nora Stenlåås.

Fakta om diabetes

Hur vanligt är diabetes?

Uppemot 600 000 personer har diabetes i Sverige idag, av dem har 85-90 procent typ 2-diabetes. Det är ca 150 000 i Sverige som har sjukdomen utan att veta om det.

Vad är skillnaden mellan typ 1- och typ 2-diabetes?

Typ 1- och typ 2-diabetes är två helt olika sjukdomar som har högt blodsocker som gemensam nämnare. Vid typ 1-diabetes slutar kroppen att bilda insulin. Insulin kan bara ges i injektioner, så en person med typ 1-diabetes måste tillföra insulin från dag ett i sin sjukdom. 

Typ 2-diabetes är mer komplex. Vid typ 2-diabetes bildar kroppen fortfarande insulin men det kan finnas ett insulinmotstånd som gör att insulinmängden inte räcker till.

De båda diabetestyperna har många gemensamma drag men skiljer sig också åt på viktiga punkter, till exempel hur de behandlas och orsaken till att någon får sjukdomen. 

Varför får man diabetes?

Eftersom det finns olika typer av diabetes skiljer sig också anledningarna till att man utvecklar sjukdomen.

Vid typ 1-diabetes angriper och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist. Varför immunsystemet angriper och förstör de egna insulinproducerande cellerna vet man inte. Många forskare menar att det krävs en kombination av dels ett ärftligt anlag och dels någon yttre miljöfaktor. Det är inte bara barn som insjuknar i diabetes typ 1 utan det kan ske även vid vuxen ålder.

Typ 2-diabetes beror antingen på att kroppen inte kan producera tillräcklig mängd insulin eller för att kroppscellerna förlorar sin insulinkänslighet. Det finns en rad faktorer som spelar in och arvsanlag spelar en stor roll för risken att utveckla typ 2-diabetes. Andra faktorer som påverkar är övervikt, en inaktiv livsstil, stress och även hög ålder då risken för att utveckla typ 2-diabetes ökar ju äldre du blir.

Hur många dör av diabetes?

Varje dag dör cirka sex personer i Sverige där diabetes är den underliggande dödsorsaken. Enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister dog 2317 personer under 2022 till följd av diabetes. 

Källa: Svenska Diabetesförbundet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!