När Byktrappan höll på att bli dåtidens Femöresbron

Byktrappan är en historisk men lite undangömd idyll med kopplingar bakåt i tiden. När den fylldes igen blev det högljudda protester.

Då. Byktrappan som den såg ut i december 1972. Den byggdes 1866-67 för att underlätta passagen ner till Strömmen där husmödrar och tvätterskor tog hand om byken.

Då. Byktrappan som den såg ut i december 1972. Den byggdes 1866-67 för att underlätta passagen ner till Strömmen där husmödrar och tvätterskor tog hand om byken.

Foto: Ingvar Anehed

Norrköping2020-08-08 10:00

Då och nu

Det hela kunde mycket väl ha mynnat ut i den tidens Femöresbron. En segsliten process som ifrågasattes av Norrköpingsborna men som försvarades och parerades från kommunalt håll. Nåja, efter ett halvår återställdes Byktrappan i ursprungligt skick igen och lugnet kunde lägga sig. Den nya Femöresbron väntar vi däremot fortfarande på.

Säsongens sista avsnitt av "Då och nu" stannar till vid den fascinerande stentrappan, Byktrappan i folkmun, som smidigt men brant förbinder Dragsgatan med Strömmen i kvarteret Oron. Hösten 1998 hamnade trappan i fokus när regissören och kompositören Tuomo Haapala satte upp den märkvärdiga och storslagna ljus- och ljudföreställningen "Sanna drömmar" i Industrilandskapet. För att få plats med all publik genomfördes vissa förändringar i miljön runt Strömmen. Bland annat fylldes Byktrappan igen för att skapa en sorts läktare.

Trappan skulle återställas direkt efter föreställningen. Det var löftet.

Omkring 15 000 personer – alla med blicken riktad mot Pronova på andra sidan Strömmen – var på plats för att uppleva skådespelet "Sanna drömmar". Att det var häftigt rådde det ingen tvivel om. Däremot knotade många av åskådarna över att de inte såg särskilt bra i trängseln.

Efter föreställningen förblev Byktrappan igenfylld bra länge. Allmänhetens protester tilltog. Utan att nå Femöresbro-nivå, men ändå. Först något halvår senare fick trappan tillbaka sitt ursprungliga utseende och sin traditionella funktion. Lars Hågbrandt, då kommunens gatuchef och stadsträdsgårdsmästare, förklarade i en NT-intervju i november 1998:

– Trappan ska återställas i vår. Men vi har ett uppdrag att göra en park av slänten och vi måste ta ställning till hur miljön ska göras attraktiv. Då kanske vi behöver jordmassorna och därför väntar vi med att forsla bort dem, sa han då.

Nu, drygt 20 år senare, kan man konstatera att Byktrappan sedan länge är tillbaka och att området och miljön är klart tilltalande. En pärla i det lilla. Den park Lars Hågbrandt pratade om med blicken riktad framåt i tiden invigdes 2009 och även om Universitetsparken inte är Norrköpings mest namnkunniga, erbjuder den en lummig fond utmed trappans ena sida. HSB-huset på andra sidan trappan, bostadsrättsföreningen Strömtrappan med Dragsgatan 1 som adress, stod färdigt 2008.

Kvarteret Oron är fortfarande till stor del förknippat med Drags fabriker som dominerade området en gång i tiden. Bostäderna i kvarteret var oftast små och enkla och med framför allt textilarbetarna som hyresgäster. Tvättmöjligheterna var begränsade i och vid bostäderna och när de egna kläderna skulle tvättas, var det i regel Strömmen som gällde.

Byktrappan fick sitt namn av att både husmödrar och tvätterskor tog med sig tvätten och gick den vägen ned till Strömmen och en speciell träbrygga för att skölja, klappa och banka plaggen i det virvlande vattnet. En tuff arbetsuppgift, framför allt under vinterhalvåret. Byktrappan påminner oss fortfarande om dessa primitiva förhållanden och om att människor har bott och verkat i slänten.

Stentrappan anlades 1866–67 och ersatte en både kortare och brantare trätrappa på samma plats. Norrköpings kommun köpte en bit av kvarteret 1862, just för att möjligheten att byka tvätten skulle bestå för Norrköpingsborna. Men att byta ut trappan, från trä till sten, var inte självklart och först var stadsfullmäktige inne på att rusta upp den befintliga trätrappan istället. Detta sedan ett antal Norrköpingsbor skickat in en förfrågan om en ny trappa med tillhörande tvättbrygga. Det skulle göra tillgängligheten ännu bättre.

Först blev det alltså nej, men så småningom, 1866 närmare bestämt, beslutade stadsfullmäktige om en ny trappa. Kort därefter stod Byktrappan klar. Den klättrar än i dag upp och ned för slänten på ett tidlöst sätt och är naturligtvis väl värd ett besök med tillhörande promenad. Den gamla klappbryggan revs 1936 och numera är Strömmens norra strand i höjd med kvarteret Oron snarare anpassat för rekreation och kontemplation med en ögonfägnande vy över Industrilandskapet. Att Byktrappan har fått en ny status sedan promenadstråken utmed Strömmen gjorts i ordning är uppenbart.

"Då och nu"-serien tar ett litet sommaruppehåll genom att tipsa om Byktrappan och miljön i dess omedelbara närhet. Väl värd ett besök. Nedför trappan har man Strömmen i blickfånget och uppför kan man alltid leka bergsbestigare.

Tvättmaskin

När Byktrappan kom till tvättade kvinnorna för hand. Tack vare tvättmaskinen fick de mer frihet. Först på 1900-talet kom tvättmaskiner för hemmabruk. 1950 hade åtta procent av svenska hushåll tillgång till en tvättstuga, år 1965 var siffran 90 procent. Nu är det svårt att föreställa sig vilken slitsam syssla det var att tvätta för hand. Det var kvinnor som fick slå och skrubba tvätten mot en sten eller tvättbräda, skölja i vattendrag och sedan pressa ut vattnet genom att banka den med klappträn.

Karta: Norrköping
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!