"Det är mångfalden och en varierande arkitektur vi vill åt", säger stadsarkitekt Karin Milles. I en öppenhjärtig intervju berättar hon om vad som avgjorde vilka som skulle få bygga i Inre hamnen.
Urbant, banbrytande, ansvarsfullt och mångfacetterat. Alla som ville bygga i Inre hamnen fick fyra ledord att förhålla sig till i sina ansökningar om att få medverka i första etappen.
Några – från början åtta olika byggherrar – klarade nålsögat. Andra rev ut sig på ett tidigt stadium.
– Vi intervjuade nog uppåt 25 olika byggherrar i första skedet. Alla var väldigt intresserade av att få vara med. Men när vi bad dem att förklara vad de fyra ledorden innebar för dem, blev det ibland tydligt att vi inte riktigt hade samma uppfattning. Eller så höll deras arkitektoniska ambitioner inte måttet, säger stadsarkitekten Karin Milles.
Den övergripande delen av byggandet i Inre hamnen vilar på kommunens speciella kvalitetsprogram där varje aktör tvingas att leva upp till vissa förutbestämda nivåer. Det rör sig både om en "basnivå" och en "spetsnivå". Basnivån ska alla som bygger följa medan spetsnivån vill uppmuntra till variation från hus till hus beroende på vilket fokus de olika byggherrarna har. Bland spetsarna märks begrepp som "levande stadsmiljö", "hållbart resande" och "innovativ arkitektur". Varje byggherre har fått välja tre spetsar till sina respektive projekt.
– Det är mångfalden och en varierande arkitektur vi vill åt, säger Karin Milles.
– Samtidigt har vi från kommunens sida varit noga med att det inte ska bli för yvigt när det gäller, till exempel, val av kulörer och byggmaterial. I och med att marken både har behövt saneras och höjas med 1,5 meter, finns inte så många spår av historien kvar. Vi har i stället försökt att hitta andra sätt att fånga platsens själ. Vi har mätt in de gamla husens kulörer och material och sammanställt en kulör- och materialstrategi. Närmast Strömmen är färgskalan lite kallare som en koppling till vattnet, för att bli varmare ju längre in mot Norra Promenaden man kommer. Med arkitekturens hjälp ska vi skapa en unik stadsdel, som tar avstamp i och tolkar hamnens identitet på ett nyskapande och djärvt sätt. Ett omfattande gestaltningsprogram ser till att den goda arkitekturen bibehålls.
Så här kommer Inre hamnens första etapp att se ut i färdigt skick. Inom kort inleds byggandet. Några stora avsteg från de ursprungliga planerna och löftena medger inte kommunen. Kvalitetsprogrammen ska följas.
Enskilda önskemål om att förändra de ursprungliga idéerna har dock väckts på sistone när det börjat bli skarpt läge i samband med den förestående byggstarten.
– Det rör sig om både förenklingar och billigare lösningar i några fall, säger Karin Milles.
Och beskedet de har fått?
– Att det är den ursprungliga gestaltningen som gäller. Den som vi har kommit överens om. Visst, vissa mindre förändringar har vi gått med på. Men vi har inte tillåtit några större ingrepp, som att välja billigare fasader eller att plocka bort bärande detaljer, typ terrasser. Projektet ska hålla hög kvalitet, vara ett flaggskepp, där alla strävar efter samma mål. Annars blir det som vilket bostadsområde som helst, slår Karin Milles fast.
– Både pandemin och kriget i Ukraina har använts som skäl till att byggförutsättningarna har förändrats. Men vi står på oss.
Inre hamnen kommer, förstås, att bli ett eget bostadsområde. Men ändå inte. Stadsdelen ska, säger Karin Milles, vara både välkomnande och öppen för alla.
Inre hamnen är fortfarande en byggarbetsplats. Snart börjar de första husen växa uppåt och en första känsla av hur det ska se ut "på riktigt" väcks.
– Stora delar av Inre hamnen kommer att fungera som ett offentligt rum dit alla är välkomna. Alltså inte bara de som bor där. Vi ser det hellre som att vi utvidgar innerstaden. Därav satsningen på parker, gångstråk och restauranger. Den nya gångbron över till kajen på södra sidan kommer också att göra Inre hamnen mer lättillgänglig för alla.
Ytterligare en bro alltså?
– Jag tycker att det är märkligt att byggande av nya broar är så kontroversiellt i Norrköping. Vi har en stad som delas mitt itu av ett stort vattendrag. När staden växer måste det självklart också byggas nya kopplingar över vattnet. Jag förstår att alla längtar efter en ny Femöresbro, men brodebatten har pågått mycket längre än så.
Arbetet med Inre hamnen påbörjades ungefär samtidigt (2013) som Karin Milles tillträdde sin tjänst. Hon har således varit med under hela resan.
Karin Milles ville inte att Inre hamnen ska bli "som vilket bostadsområde som helst".
– Stolt? Jag vet inte. Det kan jag svara på när det är färdigbyggt. Men jag är nöjd med hur höga ambitioner alla har och hur lyckat vårt samarbete med byggherrarna har varit. År 2035 beräknas Norrköping ha 175 000 invånare och vi behöver bygga många nya bostäder. Inte bara i Inre hamnen. Men Inre hamnen ska vara någonting alldeles extra och kvalitetsprogrammen är inte tänkta att vara några hyllvärmare. De ska följas så att de fina visionerna blir verklighet.