Med jämna mellanrum rapporteras det att den psykiska ohälsan bland unga ökar. Senast i december presenterade Socialstyrelsen siffror som visade att problemet blivit dubbelt så stort bland barn mellan 10 och 17 år – där numera vart tionde barn fått vård för en psykiatrisk diagnos. Och problemet kommer fortsätta att öka, tror myndigheten.
För skolkuratorerna, som möter det här problemet dagligen, är ökningen tydlig.
– Ja, att vi har fler elever med rejäla psykiatriska symptom. Självmordstankar, självmordsplaner, självskadebeteende, svårare depressioner och ångestproblematik. Problem som man inte lindrar genom några stödsamtal, utan som man behöver göra en läkarbedömning av, säger Anette Struwe, kurator på De Geergymnasiet.
Vi träffar henne tillsammans med tre kollegor från Norrköpings kommun, där de tar upp exempel på hur några av deras elever mår. Som återspeglas av den officiella statistiken är det framförallt olika former av depression och ångest som dominerar, men problemen kan ta sig olika uttryck.
– Förra veckan hade jag en elev som fick suicidbedömas tre gånger på barn- och ungdomskliniken, berättar gymnasiekuratorn Kerstin Jagesten om en elev som plågas av självmordstankar.
Men att barn mår dåligt förekommer även i de lägre åldrarna. Och får de inte hjälp tidigt är risken att deras besvär blir värre med tiden, menar Sylvia Johansson, kurator på Hagaskolan.
– För några av mina elever har det börjat med mildare svårigheter, som ont i huvudet, ont i magen eller ont i någon kroppsdel. Barnen kan vara hemma fast de inte är sjuka. Men när de blir äldre så kan ångesten övergå till exempel självskador och ätstörningar, säger hon.
Hon har också stött på självskadebeteende redan bland elever i femte klass.
– Det handlar om ångestreducering. När de skär sig eller rispar sig, eller vad de kan tänkas göra, då har de ont för stunden. Då vet de just då varför de har ont. Men sedan klingar smärtan av och svårigheten kommer tillbaka, säger Sylvia Johansson.
Trots den oroväckande utvecklingen finns det också en förändring till det bättre, är kuratorerna vi möter överens om. Och det är att tabustämpeln på psykisk ohälsa försvunnit hos de yngre generationerna.
– Jag har ju kollegor som berättat att när de ska hämta en elev från klassen, så frågar någon: "Vem ska du ta idag? Får jag komma?" För de vill prata, säger Sylvia Johansson.