Läraren ställdes i slutet av augusti inför rätta i Norrköpings tingsrätt.
LÄS MER: Läraren döms för agerandet – domstolen menar att det var misshandel.
Det var i oktober förra året som det hela utspelades under en mattelektion på en högstadieskola i Norrköping. Eleverna hade blivit indelade i grupper, men en 15-åring var inte nöjd och satte sig i stället med en annan grupp.
Trots flera påpekanden vägrade pojken att sätta sig på rätt plats. Till slut tröttnade läraren och bestämde sig för att själv flytta på 15-åringen. Han tog tag i pojkens stol och drog iväg den – varpå tonåringen föll av och landade på golvet.
Vad som hände sedan finns det olika bilder av, men en åklagare valde senare att åtala läraren för misshandel. När han nyligen ställdes inför rätta i Norrköpings tingsrätt var det som misstänkt för att ha vållat pojken skador vid fallet, men också för att ha slagit honom i huvudet och tagit ett strypgrepp med armen.
Förutom pojken och läraren hördes också tre andra elever som vittnen och uppgifterna går väldigt mycket isär. Vittnena har också delvis ändrat sina historier från polisförhören och säger sig inte minnas alla detaljer.
Sammantaget har de fem hörda sagt så här i förhören och under rättegången:
Pojken säger själv att han slog sig i svanskotan och bakhuvudet när han föll från stolen, men ingen annan har sett mer än att han landade på rumpan. 15-åringen menar också att läraren har slagit honom flera gånger i ansiktet, men bara ett vittne minnas detta och då endast ett slag.
Och vad det gäller strypgreppet finns helt olika minnesbilder. Läraren säger att han tagit grepp med armen om pojkens nacke, för att avvisa honom ur klassrummet. Pojken hävdar att greppet var om halsen och att det dessutom togs ett andra stryptag, då med handen om halsen. Och vittnena är osäkra och stödjer delvis bådas uppgifter.
Samtidigt finns också anklagelser mot pojken själv. Läraren menar att eleven har gett honom en knuff eller ett slag i ryggen, som utlöste allting, men inget vittne har sett detta. Och både läraren och två av vittnena nämner att pojken har uttalat muntliga hot och även gjort hotfulla gester, där han dragit fingret över halsen.
Åklagaren menar att det är styrkt att läraren har misshandlat eleven, men mannen själv anser att han är helt oskyldig och bara har försökt upprätta ordningen i klassrummet. Hans försvarare hänvisade också till skollagen och att läraren där ges rätt att "ingripa fysiskt för att hindra ordningsstörningar".
– Det är principiellt intressant vem som ska bestämma i klassrummet och hur, säger advokat Peter Källholm i rätten.
– Och vilka krav på underkastelse kan samhället ställa? Att backa är ju att överlåta makten till eleverna, säger han.
Efter rättegången ska nu Norrköpings tingsrätt överlägga och meddela dom på onsdagen, 11 september.
"Jag bedömde att uppgifterna skulle räcka för att väcka åtal", säger Eva-Marie Persson, överåklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg.
Men det var nära att det aldrig blev något åtal. Den första åklagaren valde nämligen att lägga ner utredningen och ansåg inte att bevisningen höll. Pojkens mamma överklagade då det beslutet och överåklagare Eva-Marie Persson, vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg, valde sedan att väcka åtal trots allt.
"Jag ändrade beslutet eftersom jag gjorde en annan bedömning, i det här fallet bedömde jag att uppgifterna skulle räcka för att väcka åtal", skriver Eva-Marie Persson i ett mejl till oss, men vill inte kommentera ärendet närmare.
Sedan fick en lokal åklagare driva målet i rätten.
Pojkens mamma var efter rättegången nöjd, men tycker att det är märkligt att läraren inte anser sig ha gjort något fel.
– Han tycker att han har nån slags makt att använda våld mot en elev som sitter helt still. Som varken har pratat eller varit elak, utan bara suttit på sin plats.
Hon tycker att läraren borde ha låtit sonen få sitta kvar i stället för att ingripa.
– Han har sagt till ett antal gånger och det funkar inte. Då kanske han ska låta min son vara – för han stör ju inte ordningen – och i stället prata med honom efteråt.
Mamman tycker däremot inte att hennes son har gjort något större fel eller själv varit våldsam.
– Han skulle ha suttit på sin plats, men annars kan jag tycka att han inte har agerat utåtriktat. Han satt bara kvar på platsen, säger hon och menar att sonen senare under händelseförloppet "bara har försvarat sig".
"Jag ifrågasätter alltid mitt barn, men det här var så pass allvarligt", säger pojkens mamma.
Läraren har berättat att det har funnits en historia av ordningsstörningar från pojken, men mamman menar att detta handlar om småsaker, som att sonen ska ha kastat pennor eller pratat under lektioner. I stället menar hon att läraren både överdriver och rent av ljuger.
Att pojken ska ha uttalat hot, enligt både läraren och vittnen, tycker mamman har en förklaring.
– Han kanske har gjort det, men det är ju ändå efter att han är kränkt, säger hon, men tillägger det i så fall "inte är acceptabelt".
Hur tänker man som förälder när något sånt här händer – är det självklart att man tror på sitt barns historia eller lyssnar man även på den andra sidan?
– Jag ifrågasätter alltid mitt barn, men det här var så pass allvarligt, säger hon.
Vi har varit i kontakt med läraren, som avböjer att uttala sig och inte heller vill bemöta mammans anklagelser om historiken.
– Jag tycker inte att det är sånt som man diskuterar i tidningen, utan på arbetsplatsen med chefer och kollegor – och med vårdnadshavare, säger han.
Läraren blev efter händelsen avstängd med lön och har senare även köpts ut av kommunen.
Heikki Bodsunder, ordförande för Sveriges Lärare i Norrköping, menar att anklagelserna mot yrkesgruppen har blivit vanligare. "Men det här har alltid förekommit", säger han.
Heikki Bodsunder är ordförande för Norrköpingsavdelningen på fackförbundet Sveriges lärare och fanns med vid rättegången som stöd åt den åtalade läraren.
Han uttalar sig inte om det specifika ärendet, utan bara rent generellt, och menar att den här typen av anklagelser – om att lärare har gått för långt – har blivit vanligare.
Brukar de anklagelserna vara befogade?
– Oftast inte. Man tar ofta ett fragment av en hel händelse, som kan ha pågått väldigt länge, säger han och tycker att grundproblemet många gånger är att skolorna inte tillsätter nog mycket resurser.
– Det här behöver inte alltid handla om stökiga elever, men de kan vara sådana som kanske behöver nåt annat än undervisningen som ges i storklass.
Heikki Bodsunder vill inte spekulera om varför anklagelserna har blivit vanligare, men säger att man hos lokalföreningen bara har haft ett fåtal ärenden – ”fyra eller fem på 25 år” – även om de har kommit tätare på senare år.
Fenomenet i sig är dock inte helt nytt, menar han.
– Det här har alltid förekommit, säger Heikki Bodsunder.