Lotta Johnsson välkomnar på trappan till den färdigrenoverade delen av ridskolans lokaler på Hageby ridklubb där det just idag är sommartomt, till och med hästarna är på semester. Själv ska hon egentligen vara ledig ett tag till, ändå har hon fullt upp. Den 1 augusti tar hon nämligen över som ridskolechef efter Cecilia Strömberg som funnits på posten sen 2003. Det är mycket att fixa med när företag ska startas och lokaler renoveras. Lotta Johnsson har ridit under två tredjedelar av sitt liv. Det började med att hennes mamma och syster höll på med ridning.
– När jag var tio år kan man säga att jag och min syster bytte, hon slutade, jag började rida.
Och det på samma gård som idag är hennes arbetsplats. Hageby Ridklubb har funnits här sedan 1969 och har idag cirka 350 medlemmar varav ungefär 270 är elever vid ridskolan som hyr in sig på klubben.
– Vi har ett bra samarbete med klubben och det är en viktig del i arbetet som chef, att komma överens kring lokaler och verksamhet, säger Lotta Johnsson som är förväntansfull inför sin nya post.
Chefsskiftet tror hon inte kommer att påverka eleverna särskilt mycket, de flesta känner henne väl och Cecilia Strömberg blir kvar på skolan på deltid. Lotta Johnsson berättar att den nuvarande chefen flera gånger frågat om hon vill ta över, men tidigare har hon alltid sagt nej.
– Jag och Cecilia är stallkompisar från barndomen, vi har följt varandra genom livet. En stor anledning till att jag till slut tackade ja var att hon och jag haft ett så bra och nära samarbete.
Nu känner hon sig redo och förväntar sig nya utmaningar. Hon ser till exempel både fram emot och bävar inför att driva företaget som ridskolan är.
Lotta Johnsson älskar all form av hästverksamhet, men känner extra dragning till dressyr, något hon också tävlat i utöver hoppning. Men för att bli riktigt duktig på det man gör krävs mycket arbete.
– Vi räknade ut hur många år de som rider en gång i veckan skulle behöva hålla på för att komma upp till de 10 000 timmar som sägs vara vad som krävs i övningstid för att lyckas, det blev 222 år. Eleverna blev lite nedslagna av informationen.
Lotta Johnsson berättar att många ger upp med ridningen i tonåren.
– Andra intressen får större plats och man söker sig till nya utmaningar, säger hon.
Detsamma gällde henne. I början av tonåren var hon nära att sluta då det blev för tufft, men lyckades tänka om. Vid det laget hade hon börjat på ridgymnasiet i Vreta. Trots svackan skulle hon bli kvar där i fem år. Under projektarbetet i trean berättade en lärare till henne om fortsättningsutbildningen till ridinstruktör som fanns på samma skola.
– Tidigare hade jag mest funderat på att fortsätta arbeta med hästskötsel, men jag blev intresserad av utbildningen och hoppade på. Och visst var det min grej, säger Lotta Johnsson leende.
Efter utbildningen erbjöds hon jobb som lärare på Hageby ridskola och där blev hon kvar. Något hon absolut inte ångrar idag eftersom hon får hålla på med det hon älskar.
– Hästar är ett fantastiskt djur som ger så mycket kärlek och frid till själen. En dag är aldrig den andra lik med djur som arbetskamrater. Dom ger verkligen allt till oss människor.