Som vi tidigare har berättat ansåg Norrköpings tingsrätt att det saknades ett ögonvittne för att kunna fälla den 20-åriga kvinnan från Gävle för mordet. Men domen överklagades och Göta hovrätt gör nu en annan värdering av bevisningen.
– Att kvinnan befann sig precis i anslutning till mordoffret vid skottlossningen och det korta tidsutrymmet för gärningen har varit av stor betydelse för hovrättens bedömning. Det saknas också omständigheter som talar för att annan person har haft möjlighet att utföra gärningen, säger domaren i målet, hovrättsrådet Ann Ganelind, i ett pressmeddelande.
I domen utvecklas det resonemanget vidare och man konstaterar att kvinnan – som hade stämt träff med pojken för att köpa ett par trådlösa hörlurar – skrev sitt sista meddelande bara fyra minuter före ambulansen larmades.
"Det kan alltså konstateras att tidsutrymmet för skytten att ta sig fram till (pojken), agera genom att skjuta och sedan lämna platsen helt obemärkt är ytterst begränsat. Detta talar starkt emot att någon annan än Khwanchai Iamchaeng hade möjlighet att utföra gärningen", skriver hovrätten i sin dom.
Dessutom begicks mordet inom den pågående gängkonflikten i Norrköping och Khwanchai Iamchaeng hade en "tydlig koppling" till den ena sidan där – och särskilt till den 22-åring från Kalonätverket som hade mördats på Stockholmsvägen några veckor tidigare.
”Det synes vara mordet på denne som är den huvudsakliga anledningen till att (pojken) sedermera mördades”, skriver hovrätten.
Kvinnans försvarare har lyft fram en rad invändningar – bland annat att skottvinkeln stämmer dåligt överens med kvinnans längd – men hovrätten tycker inte att någon av dessa förändrar bedömningen.
"Det finns enligt hovrätten inte någon annan rimlig och praktiskt möjlig alternativ förklaring, som det finns anledning att räkna med, än att Khwanchai Iamchaeng var den som sköt (pojken)”, skriver man.
Därför fälls hon nu för mordet. Hovrätten beskriver det som "en ren avrättning" och menar att det har funnits en påtaglig risk för att även utomstående skulle träffas av skotten.
"Gärningen har alltså präglats av särskild hänsynslöshet. Förmildrande omständigheter saknas. Sammantaget är omständigheterna kring mordgärningen så kvalificerat allvarliga att ett livstidsstraff är befogat", skriver hovrätten.
Khwanchai Iamchaengs försvarare, advokat Viktor Banke, berättar i ett mejl till NT att man tänker överklaga.
”Domen är förstås en besvikelse. Jag delar inte hovrättens slutsatser, och vi kommer begära att Högsta domstolen beviljar prövningstillstånd och prövar saken ånyo”, skriver Viktor Banke.
Senior åklagare Anna Hjorth, som har drivit målet, var desto mer nöjd.
– Det är en väldigt välskriven och välmotiverad dom från hovrätten, säger hon.
– Jag är väldigt nöjd med att man har gjort en annan bedömning än tingsrätten och att den är samma som jag hade åtalat henne (Khwanchai Iamchaeng) för – eftersom jag menade att bevisningen var sådan att hon skulle dömas.
Anna Hjorth berättar att man till hovrättsförhandlingarna har lagt till lite ny bevisning, men att den inte har varit avgörande.
Många undrar nog en sån här dag: Hur kan två domstolar komma fram till så olika svar?
– Det är ju inte helt ovanligt att de gör det och det är ju därför som det finns flera instanser där man ska kunna få sin sak prövad – att det inte bara är en instans, utan även en överrätt, säger Anna Hjorth.
Även polisens utredningsledare, Jan Staaf, var nöjd med domen.
– Det här har jag och mitt utredningsteam i Norrköping väntat på sedan tingsrättsdomen kom i slutet av sommaren. Och det är givetvis tillfredsställande för oss att vi kan gå vidare med en fällande dom, säger han.
– Min magkänsla var att hovrätten skulle ändra domen för jag tycker att indicierna sammantaget talar för att det inte finns någon annan möjlighet att någon annan än den här kvinnan skjutit.
Känner du till något annat ärende där en kvinna döms för att ha utfört ett gängmord?
– Nej, jag tror att det är tämligen unikt. Det är väldigt ovanligt att kvinnor är just utförare – alltså skytten. Vi har sett att kvinnor tar allt mer mark inom gängkriminalitet, men då har det snarare handlat om att transportera vapen och narkotika eller liknande.