Stina Bosk, Oliver Madden och Ida Waerme på Norrköpings lärlingsgymnasium träffade nyligen utbildningsnämndens ordförande Ingrid Cassel. De hade fortfarande en rad frågetecken efter mötet.
– Jag måste ändå få säga att det här har varit en undermålig process, säger Oliver Madden och skakar på huvudet.
Som lärare på Norrköpings Lärlingsgymnasium – och arbetsplatsombud för Sveriges lärare – är han kritisk till hur utbildningskontoret och utbildningsnämnden inom kommunen har hanterat besparingsförslagen för gymnasieskolorna.
Det har varit ett par omtumlande veckor. I en tjänsteskrivelse från utbildningskontoret daterad den 30 oktober är ett av förslagen att "Utbildningskontoret föreslår att avveckla Lärlingsgymnasiet". När den handlingen blev officiell spreds en oro och osäkerhet på skolan. Samtliga i personalen, ett 30-tal, undertecknade en skrivelse som skickades till utbildningsnämnden och man kontaktade även media.
– Det handlar trots allt om att en framgångsrik kommunal gymnasieskola som gått med ekonomisk vinst i flera år som nu hotas med nedläggning, säger Oliver Madden om skolan som har 200 elever och beräknas göra ett överskott på 1,5 miljoner kronor i år.
När utbildningsnämndens ordförande Ingrid Cassel (M) besökte Lärlingsgymnasiet den 6 december upplevde personalen att saker och ting inte blev så mycket tydligare. Två dagar senare väljer Norrköpings kommun att skicka ut ett pressmeddelande då det "förekommer en hel del spekulationer och osäkerhet kring olika förslag".
– I grunden är det inget fel i att tjänstemannaorganisationen lyfter fram typer av åtgärder som diskuteras. PM:et var ett råmaterial som inte behandlats av politiken. Men det har skapat en del oro i och utanför organisationen. Vi känner att vi vill rätta ut en del frågetecken och skapa lugn, säger kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl.
Förtydligandet gäller, i korta drag, tre områden:
- Industriprogrammet har en fortsatt framtid i Norrköping. Tillsammans med näringslivet kommer kommunen söka möjligheter till att göra utbildningen mer attraktiv för ungdomar.
- Lärlingsgymnasiets utbildningar ska finnas kvar genom att inordnas i Ebersteinska gymnasiet. Alla elever som redan går där kommer kunna fullfölja sin utbildning.
- Fristående aktörer som erbjuder IMA med goda resultat ska finnas kvar. De kommunala platserna kommer att samorganiseras, men kommunen är inte beredd att välja bort de fristående aktörer som idag erbjuder programmet med likvärdiga eller bättre resultat än vad de kommunala skolorna kan uppvisa.
"Det är många år sedan kommunen gjorde så stora reformer. Det kommer alltid att finnas en oro", säger Sophia Jarl om den kritik som riktats mot kommunens hantering av besparingsåtgärder inom utbildningsverksamheten.
Sophia Jarl står fast vid att det behövs tydliga åtgärder för att få utbildningsnämndens budget i balans. Enligt den senaste prognosen beräknas gymnasieskolorna under 2023 göra ett underskott på 16,8 miljoner kronor.
– Det är många år sedan kommunen gjorde så stora reformer. Det kommer alltid att finnas en oro, säger hon.
Ansvariga inom kommunen fick i våras kritik för hanteringen av nedläggningar av skolor och förskolor. Nu riktas kritik mot hur besparingsförslagen inom gymnasieskolorna har hanterats?
– Det är alltid en balansgång. Antingen jobbar man i det tysta, i slutna forum, för att inte skapa oro. Det gjordes i våras. Nu, i viljan att ha en mer öppen diskussion, var man mer transparens med materialet vilket har lett till missuppfattningar. Jag tycker inte det finns något som är rätt eller fel här. Men nu går vi ut och förtydligar.
När det gäller just lärlingsgymnasiet kvarstår förslaget att den ska avvecklas som enhet och att verksamheten ska in under Ebersteinskas paraply.
– Jag har ingen anledning att ifrågasätta att personalen på lärlingsgymnasiet ser problem i att inordnas i Ebersteinska. Men vi måste titta på hur vi kan komma ner i kostnader.
– Genom att flytta verksamheten blir det lägre lokalkostnader. Det andra skälet är att vi ser fördelar i större enheter. I Norrköping har vi i dag problem med att många lektioner ställs in på grund av att vi inte får tag i vikarier. I en större enhet kan man täcka upp för varandra om lärare exempelvis blir sjuka, säger Sophia Jarl.
"Vår framgång har skapats av ett pedagogiskt tillvägagångssätt där eleverna känner sig trygga och där vi har en närhet till varandra. Det är svårare att skapa på en stor skola", säger Stina Bosk och Oliver Madden på Norrköpings lärlingsgymnasium.
Oliver Madden är av en annan uppfattning.
– Om man inte vill ställa in lektioner så krävs en större lärartäthet, inte en större skola. Och tanken att en stor enhet per automatik är bättre, är ganska absurd. Om vi på lärlingsgymnasiet ska inordnas i en stor skola tar man bort det som gjort oss framgångsrika. Vår framgång har skapats av ett pedagogiskt tillvägagångssätt där eleverna känner sig trygga och där vi har en närhet till varandra. Det är svårare att skapa på en stor skola.