Kommunen om IS-ärendet: "Vi jobbar för barnens bästa"

Två av IS-kvinnorna som är tillbaka i Sverige står misstänkta för krigsförbrytelser. Norrköpings kommun fokuserar på de återvändande barnen.

Två av de återvändande IS-kvinnorna sitter nu anhållna misstänkta för krigsförbrytelser. Senast torsdag kommer besked om de ska begäras häktade.

Två av de återvändande IS-kvinnorna sitter nu anhållna misstänkta för krigsförbrytelser. Senast torsdag kommer besked om de ska begäras häktade.

Foto: Fredrik Persson/TT

Norrköping2021-09-07 20:00

Som vi tidigare rapporterat så har en av de tre IS-kvinnor som nu återvänt till Sverige från ett flyktingläger i Syrien, kopplingar till Norrköping. När kvinnorna landade på Arlanda i måndags fanns representanter från Norrköpings socialtjänst på plats då det finns orosanmälningar mot några av de sex barn som kom tillsammans med sina mammor.

undefined
"Vi har vana av att utreda barn med olika bakgrunder", säger socialchefen Yvonne Thilander.

Yvonne Thilander är socialdirektör i Norrköpings kommun. 

Hur har de här orosanmälningarna gått till?

– Alla orosanmälningar görs hos oss på socialkontoret. De här aktuella orosanmälningarna kom till oss via UD, säger Thilander, utan att vilja kommentera hur många barn det gäller.

Hur ofta sker det att ni får orosanmälningar via UD?

– Jag har inte några exakta siffror, men det händer ibland. Det har ju tidigare förekommit orosanmälningar gällande barn som befunnit sig utomlands, men är folkbokförda i Norrköping.

Vem är det som gjort de här orosanmälningarna?

– Det kan jag inte gå in på. Jag kan inte kommentera enskilda ärenden.

Vem kan göra orosanmälningar gällande barn?

– Det kan vem som helst göra. Man behöver inte vara någon familjemedlem. När vi fått in en anmälan så gör vi en bedömning av själva orosanmälan och fattar därefter beslut om hur vi ska agera.

Vad har ni för beredskap gällande barn som exempelvis har bott i IS-läger?

– Vi har vana av att utreda barn med olika bakgrunder. Generellt sett så har vi hjälp och får stöd av andra aktörer i samband med orosanmälningar, exempelvis inom sjukvården och psykiatrin. 

– När det gäller barn som befunnit sig i krigshärjade områden så har vi även ett bra samarbete med CVE, Center mot våldsbevakande extremism. Det har hållits flera sammankomster och utbildningar på IS-temat, säger Yvonne Thilander.

Vad händer nu närmast?

– Jag kan inte kommentera det enskilda ärendet eller uttala mig om vilka kontakter vi har med andra myndigheter, säger Yvonne Thilander.

Säkerhetsavdelningen i Norrköpings kommun är inkopplad i ärendet gällande den återvändande IS-kvinnan och hennes barn. Säkerhetschefen Richard Tjernström hänvisar dock till kommundirektören Anna Thörn när det gäller den här frågan.

Har ni på kommunen jobbat vidare med det här ärendet idag?

– Socialtjänsten jobbar självklart vidare med de orosanmälningar som kommit in. Men i övrigt så har vi inte fått någon ny information, säger Anna Thörn.

Kan du förstå att Norrköpingsborna vill veta hur kommunen hanterar det här?

– Jag kan förstå att man tycker det är angeläget. Man får helt enkelt lita på att samarbetande myndigheter jobbar för vad som är bäst för barnen. Det gör vi i alla situationer.

undefined
De tre kvinnorna och totalt sex barn möttes bland annat av personal från Norrköpings socialtjänst.

Det två kvinnorna som anhölls misstänkta för krigsförbrytelser begångna i Syrien släpptes på fri fot på tisdagskvällen. Enligt åklagarmyndigheten så motiveras beslutet med att det är en "sammantagen bedömning av bevisläget och behovet av om det är nödvändigt för utredningarna att de är fortsatt frihetsberövade".

Misstankarna mot bägge kvarstår dock och utredningarna fortsätter. Huruvida kvinnan med Norrköpingsanknytning var en av de som anhölls är okänt.

– Vi kommer inte ge någon information om vilka det är som anhållits, sa Ann Öberg vid åklagarmyndighetens presstjänst innan beskedet kom att kvinnorna blivit frisläppta.

Till TT uppger åklagarna att de inte vill gå in på hur kvinnorna har ställt sig till misstankarna som riktas mot dem.

Jobbar mot extremism

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) arbetar löpande med frågor som berör mottagande av svenska medborgare som har återvänt eller kan komma att utvisas från tidigare IS-kontrollerade områden i Syrien och Irak.

Sedan 2019 finns samverkan mellan flera myndigheter. Myndigheter som ingår: Migrationsverket, Polisen, Skatteverket, Socialstyrelsen, Skolverket, Säkerhetspolisen, Utrikesdepartementet, Åklagarmyndigheten samt organisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!