En underbar bild låg och tryckte i NT:s arkiv. Ni ser den här ovan. "Norr tulls skridskobana", lyder den kortfattade informationstexten. Inget årtal, ingen fotograf och inga ytterligare uppgifter. Man får släppa den egna fantasin lös. Med tanke på att häst och vagn tycks sanda där spårvagnen rullar, innan den svänger in på Kungsgatan, har bilden ett par år på nacken.
Det räcker med att se en sådan här bild för att suget att åka skridskor omedelbart ska blossa upp likt en lägereld på torrt fnöske. Man drömmer sig bakåt i tiden till när kommunen spolade upp isbanor här och där. Nu sker sånt via privata insatser.
Nåväl, skridskoåkning får räknas som friskvård och inte långt från Norr tull låg det gamla Noss-huset på Fredriksdalsbron mot Butängen. I februari 1989 ville Noss förvandla det förfallna och öde huset till ett friskvårdscentrum med tillhörande personalrestaurang. Stora planer som aldrig blev verklighet. Tio år senare kom i stället beskedet att Noss-huset – som tidigare varit International Harvesters kontors- och försäljningslokal – skulle rivas. Kommunen menade att huset utgjorde ett förfulande inslag i stadsbilden.
Tidigare hade huset klassats som kulturhistoriskt värdefullt. Det uppfördes åren 1926–27 efter ritningar av arkitekten Knut Nordenskjöld och sågs som ett fint exempel på så kallad 20-talsklassicism.
Nu är det alltså borta. Liksom skridskobanan vid Norr tull. Ingen tvekan om vilket av dem vi saknar mest.