Då och nu
Gamla Rådstugugatan skulle breddas. Då fick ingenting stå i vägen. Inte ens Chambertska huset i hörnet vid Hospitalsgatan. Att det anrika möbelhuset hade skänkt Norrköping gränslös goodwill under många år betydde mindre när stan skulle "utvecklas".
Den svartvita bilden, "Då-bilden", är tagen i december 1979. Då var Chamberts möbelfirma på väg att lämna lokalerna. Huset skulle rivas. De sista möblerna höll på att säljas, de flitigt använda hyvelbänkarna var borta och samtliga rum i det gamla huset stod tomma. Bara ett par bortglömda gesällbrev och diplom på väggarna kunde viska om vad som skett i lokalerna.
Men först en liten historielektion.
Unge Axel Chambert, ursprungligen bonddräng från Skärkind, hade redan provat på möbelsnickaryrket när han ville bli sin egen. I början av 1883 fick han tips om den lediga verkstadslokalen i hörnet av Gamla Rådstugugatan och Hospitalsgatan. Han slog omedelbart till, även om han insåg att den egna satsningen innebar vissa utmaningar. I företagets jubileumsskrift från 1933 skrev han:
"Efter att ha lämnat en anställning där det fanns allt vad som behövdes av rörelsekapital, beställningar, verktyg och material stod jag nu i en tom och smutsig verkstad och i saknad av alla dessa för en rörelses framgångsrika bedrivande så viktiga faktorerna. Min enda tillgång var, förutom ett sparkapital på 300 kronor, en stor arbetslust och en okuvlig energi".
Arbetslusten och den okuvliga energin skulle visa sig räcka långt.
Plus insikten om att det borde finnas en god marknad för kvalitetsmöbler i den växande industristaden Norrköping.
Under ledning av sönerna Otto (möbelsnickare) och Erik (formgivare och konstnär) etablerades Chamberts som Sveriges ledande möbelfirma där elegans och kvalitet var de självklara ledorden. Gunnar Henrikson, NT:s chefredaktör 1979–85, skriver i sin biografi över Otto Chambert, "Mästarnas mästare":
"Berättelsen om Chamberts möbelhus i Norrköping är en fantastisk framgångssaga. Den handlar om gedigna hantverkskunskaper och vilja och förmåga att skapa kvalitet både för vardagsbruk och fest – och om skönhet för ögat. När Axel Chambert grundade sin firma 1883 förklarade han att det var hantverksmässig tillverkning av finare kvalitetsmöbler som var ledstjärnan för det nya snickeriet. Och så förblev det i två generationer".
Ända fram till slutet fortsatte Chamberts med att tillverka högklassiga och populära möbler. Stolar inte minst. I annonserna hette det att "Ett bestående värde har alltid en kvalitetsmöbel från Chamberts".
Men nya tider och tankesätt kom. Ikea etablerades med ett billigare sortiment och samtidigt förändrades Norrköpings innerstad. Tomten där möbelfabriken låg behövdes när Gamla Rådstugugatan skulle breddas och när PK-banken köpte huset för att själva bygga ut i kvarteret var den 100-åriga möbelepoken till ända. Den 31 december 1979 upphörde verksamheten i den "tomma och smutsiga" verkstad som Axel Chambert en gång köpt med huvudet fullt av idéer och själen bebodd av vida visioner.
I samband med flytten intervjuades den då 85-årige Otto Chambert i NT. Han berättade:
– Vi hade 30 anställda här som mest och vi har utbildat 50 lärlingar genom åren. Vi höll på länge med att tillverka enbart möbler på beställning. Först gjorde vi en skissritning och sedan en detaljritning på varje möbel som kunden skulle godkänna innan vi satte igång. Ofta sågade vi också ut modellbitar så att kunden verkligen skulle se att det blev enligt hans önskemål.
Men Ikea och andra blev med tiden en övermäktig konkurrent när den nya tidens kunder prioriterade pris framför kvalitet.
– Sen kom möbelfabrikerna. Det första som dök upp därifrån var pinnstolarna. Med dem kunde vi inte konkurrera, konstaterade Otto Chambert.
Även om Chambertska möbelhuset då var ett av Norrköpings äldsta hus – uppfört 1730 och påbyggt 1805 – togs det aldrig upp som kulturhistoriskt värdefullt i någon av inventeringarna som kommunen genomförde. Dåvarande stadsarkitekten Lennart Bergentz var tydlig med var kommunen stod i samband med avvecklingen i slutet av 1979.
– Chambertska huset kommer att försvinna förr eller senare. Det har varit avsikten ända sedan 1900 då en stadsplan gjordes upp, menade han.
I gathörnet ligger numera det tio våningar höga kontorshuset Magnentus Tower. Den blommönstrade fasaden är en blinkning till Erik Chamberts och hans konstnärskap. Byggnaden stod klar 2017.