November 2023 inträffade ett mord inne på en restaurang på Stockholmsvägen. Enligt polisens utredning kring mordet förekommer elever med gängkriminella kopplingar på De Geergymnasiet
I måndags fattades beslutet. I sin roll som utbildningsdirektör tog Jonas Eriksson ett så kallat verkställandebeslut om att kamerabevakning omedelbart ska installeras på De Geergymnasiet.
Handlingen som vi tagit del av innehåller tydligt skarpa formuleringar. Av ansökan från utbildningskontoret framgår att beslutet fattas till följd av "hotbild på De Geergymnasiet som varit fara för liv eller hälsa samt skadegörelse och kränkningar."
Jonas Eriksson förklarar bakgrunden.
– Det är allvarliga händelser. Men man ska också komma ihåg att för att få till kamerabevakning på en skola finns det i dag en skarp lagstiftning. Man måste ange goda skäl till kameror. Det är en snårskog kring kameror, att skriva att det varit lite stökigt på skolan är inte tillräckligt, säger han.
Men formuleringen "fara för liv eller hälsa" låter allvarligt?
– Det syftar framförallt på den skadegörelse av brandsläckare som pågått i flera år. Om det börjar brinna och det inte finns brandsläckare är det ju faktiskt fara för liv. Men det här är ingen nyuppkommen situation, skolan har i flera år velat ha upp kameror för att avskräcka från fortsatt skadegörelse.
Men utöver skadegörelsen finns det, enligt utbildningskontoret, gängkriminella kopplingar hos elever på De Geergymnasiet. I ansökan står det bland annat att till följd av de här kopplingarna har "okända personer rört sig i och utanför lokalerna". Även i polisens utredning av mordet på Stockholmsvägen i november 2023 dyker skolan upp flera gånger.
En av de morddömda männen, som hörde till Marielundsnätverket, var elev på skolan och det framkom också att det hade varit bråk där då åtminstone en elev tillhörde den andra sidan i gängkonflikten, Kalo-nätverket. Dessutom framkom i samband med mordrättegången att en tredje elev, som inte tillhör något av gängen, hade sökts upp på skolan av Kalo-nätverket – efter att de hade fått redan på att hon misstänktes för inblandning.
– Det har funnits och det finns en hotbild mot elever kopplade till den konflikt som fortfarande pågår i Norrköping. Hotbilden gäller vissa elever på skolan, säger Jonas Eriksson.
Du skriver i beslutet att det även pågått narkotikahandel vid skolans södra entré, den ut mot Södra Promenaden?
– Det har varit ett par incidenter med narkotikahandel. Skolan ligger mitt i stan och har ett utsatt läge, men det ska inte vara skolans elever som deltagit i narkotikahandeln.
Jonas Eriksson, utbildningsdirektör i Norrköpings kommun, förklarar bakgrunden till den skarpa formuleringen i beslutet om kamerabevakning. "Det är allvarliga händelser. Men man ska också komma ihåg att för att få till kamerabevakning på en skola finns det en skarp lagstiftning idag. Man måste ange goda skäl till kameror. Det är en snårskog kring kameror, att skriva att det varit lite stökigt på skolan är inte tillräckligt", säger han.
Det är uppenbart ett allvarligt läge som påverkar skolans elever och personal. Räcker det med att sätta upp kamerabevakning?
– I nuläget är det inte aktuellt med andra säkerhetsåtgärder, som exempelvis väktare. Bedömningen är att kamerabevakningen gör att vi kan få bättre kontroll på vissa ytor och utsatta platser.
Hur länge ska kamerorna sitta uppe?
– Det görs en kontinuerlig bedömning. Om inte kamerorna fyller syftet med att avskräcka, så plockas de bort.
Hur ska ni ur barnperspektiv respektera elevernas integritet?
– Det finns tydliga villkor kring kamerabevakning. Exempelvis är det bara utvalda i personalen som kan komma åt inspelningarna. Och det ska alltid vara två utsedda ur personalen närvarande vid åtkomst av materialet.
Har ni meddelat vårdnadshavare om kamerorna?
– Verkställandebeslutet innebär att ärendet är offentligt. Och nu kommer skolan kommunicera detta till vårdnadshavare samt elever, säger Jonas Eriksson på onsdagsmorgonen.
Vid lunchtid på onsdagen pratar vi med flera elever utanför skolan. De har då inte fått någon information om att det ska komma upp kameror.
Johlin Lindqvist, Majken Bäck och Rebecca Sporre får via NT veta att det snart ska sättas upp kameror på deras skola.
– Jag ser inga problem med det, säger Johlin.
Även Smilla Tennisberg, Tuva Jakobsson och Cornelia Ukne är för kamerabevakning.
Hur tänker ni kring er integritet?
– Det beror ju lite på var kamerorna sitter. Är det i korridorerna är det inga problem, men inne på toaletterna vill jag inte att vi ska filmas, säger Smilla.
Daniel Andersson är elevrådsordförande för De Geergymnasiet.
– Jag arbetar med att skapa en trygg miljö för alla elever på skolan utan att kränka deras integritet. Om eleverna på skolan uttrycker missnöje med beslutet att sätta upp kamerabevakning så ska jag göra deras röster hörda samt motverka utbildningskontorets beslut, säger han.
Smilla Tennisberg, Tuva Jakobsson och Cornelia Ukne har inga problem med kameror på De Geergymnasiet.
Johanna Fornasaro är rektor för hotell- och turismprogrammet samt samhällsprogrammet på De Geergymnasiet. Hon berättar att personalen har sett fram emot kamerabevakningen.
– Vi har erfarenheter från andra skolor där kamerabevakning haft en god inverkan på den upplevda tryggheten, säger hon.
I ansökan står det bland annat att det finns en hotbild, vari består den?
– Det finns ingen hotbild mot skolan, ansökan grundar sig på enskilda händelser kopplat till enskilda individer.
Det står att okända personer rört sig i och utanför skolan. Hur ofta har det hänt?
– Under senhösten 2024 har det hänt vid enstaka tillfällen kopplat till ett enskilt ärende.
Mot bakgrund av de allvarliga händelser som beskrivs i ansökan – räcker det med kamerabevakning för att elever och personal ska känna sig trygga?
– Vårt dagliga trygghetsarbete kommer naturligtvis att fortsätta och kamerabevakningen ses som ett välkommet komplement i det förebyggande arbetet.
Har ni informerat vårdnadshavare?
– Vi rektorer fick kännedom om beslutet i dag på eftermiddagen och kommer givetvis inom kort att informera såväl elever som vårdnadshavare, säger Johanna Fornasaro.