Vid årsskiftet tog hon över ansvaret för nämnden med den i särklass största budgeten, i år 3,4 miljarder kronor. Pengarna ska räcka till förskola och skola för totalt 30 000 barn och ungdomar plus en del annat.
Det kräver många lärare och lärare är det brist på i hela landet.
Norrköpings kommun har jämförelsevis låg andel behöriga lärare och ligger också rätt lågt när det gäller löner för lärargrupper. I år finns 15 miljoner extra att fördela framför allt på lärare för de yngre åldrarna.
Räcker 15 miljoner tror du?– Det är en bit på väg, men det går inte att stanna där, säger Kikki Liljeblad.
Andra kommuner har också ett stort behov av att rekrytera lärare de närmaste åren så konkurrensen hård.
Kikki Liljeblad är övertygad om att det inte bara är lönen som avgör.
– Jag tänker att det är ett myller av olika saker. Man behöver locka med lön, men också med en dräglig arbetsmiljö.
Vikten av en bra introduktion och handledning för lärarstudenter på praktik är en annan sak som representanter för lärarfacken tagit upp med henne.
Hon har redan hunnit besöka en del enheter.
– Jag möter många anställda som är glada och stolta och gör ett fantastiskt jobb varje dag, men känner att de inte räcker till, att pengarna inte räcker till och att politiker inte lyssnar.
Hon har också sett att förutsättningarna kan se olika ut på olika enheter.
Skolsegregationen ser hon också som en utmaning.
– I grunden tycker jag det är bra att man kan välja skola. Problemet blir när man väljer bort en skola för att det är stökigt och rörigt och fel sorts barn. Det kan låta som en floskel, men alla skolor ska vara bra skolor.
Frågan är hur man kommer dit. Hon berättar om det studiebesök hon gjort i Södertälje och säger att det gjorde all skillnad för henne.
– Där är det ingen popcornpolitik, inga flashiga lösningar för stunden. Det gäller att hålla i och hålla ut.
Hon beskriver ett långsiktigt, systematiskt kvalitetsarbete och hur alla förslag om förändringar måste motiveras med hur de höjer kvaliteten och resultaten.
– Det har jag anammat. Det handlar om grunduppdraget. Alla barn ska klara skolan, gå ut i livet och bli självförsörjande, och ha en trygg resa på vägen.
Lokalerna är också en utmaning. Många skolor är trångbodda och inte anpassade efter dagens behov. Det påverkar bland annat hur stödet till elever kan organiseras.
Under förra mandatperioden avvecklades de kommungemensamma resursgrupperna för elever som behöver extra mycket stöd. Följden blev att antalet elevassistenter på skolorna snabbt ökade och utbildningsnämnden gick back, vilket krävde neddragningar.
Den förra utbildningsnämnden hade uppe ett förslag på ny organisation, men skickade tillbaka det till utbildningskontoret eftersom det inte ansågs möjligt att genomföra med dagens brist på lokaler.
Vad är din uppfattning om hur stödet bör organiseras?– Grunden är att alla elever ska kunna få undervisning i det vanliga klassrummet. Sedan kommer det ju inte att gå för alla. Det måste få se olika ut, säger Kikki Liljeblad.
Och så är det ekonomin.
I år slapp utbildningsnämnden sparkrav. Enligt budgetplanen för nästa år kan också utbildningsnämnden räkna med sparkrav då.
– Vi behöver fokusera på grunduppdraget, att lära barnen att läsa, skriva och räkna och det demokratiska uppdraget, säger Kikki Liljeblad och hon räknar med att det krävs en del tuffa beslut framöver.