Nu ser arkeologerna Karin Lindeblad och Katarina Sköld 1600- och 1700-talens liv avteckna sig i trädgårdsjorden på Rodeska tomterna i korsningen Kristinagatan och Knäppingsborgsgatan.
Den tidens människor levde bokstavligen talat på recycling. Allt som odlades i trädgården var inne i huset och vände. Det kom tillbaka ut som kompost och latrin och dessutom berikat med husgeråd och andra skärvor av den tidens liv.
– Vi hittar så väldigt mycket i trädgårdsjorden, säger Katarina Sköld.
Läser baklänges
Arkeologerna läser jordlagren som en bok fast baklänges.
Det som var Urmakare Lindeborgs affär år 1900 revs för bortåt 40 år sedan och blev parkeringsplats bakom Saluhallen vid Nya torget.
Grus, kross och asfalt är borttaget och uppe i gatuplansnivå ligger skorstensgrunden till det hus som byggdes 1668 på tomten som ägdes av Rode, samma person som ägde Rodeska palatset vid Saltängsgatan, det gula huset som ännu i dag har ett stort R ingraverat i fasaden mot Motala ström.
Rode ägde också Nya torget som då var en stor fruktträdgård.
Katarina Sköld hittade tre mynt inmurade i spisgrunden med sin metalldetektor i förrgår. De var ett sjättedels öre och från 1669.
– Jag ska visa dig, säger Karin Lindeblad. Men var la jag dom nu?
Rutmönstret lades
De ligger inte i bilen och inte i arbetsboden. Till slut hittar Karin dem i sin ficka.
Det är inga ovanliga mynt, de finns på nätet om man vill köpa dem, men de talar om att det tog lite tid innan stan byggdes upp efter den stora branden 1655.
– Det var då Norrköping fick sitt rutmönstrade gatunät. S:t Olofskyrkan i närheten klarade branden och ligger på tvärs efter det snirklande medeltida gatunätet. Eftersom Norrköping var en liten stad på den tiden, kunde renässanssymetrin genomföras så grundligt som i nästan ingen annan svensk stad, säger Karin Lindeblad.
Huset stod till 1719 när ryssarna brände ner stan på nytt. Det svarta sotlagret syns fortfarande alldeles tydligt i sitt geologiska tidsskikt.
Marken – ett arkiv
Så kommer odlingsskiktet, mörkt och fett av näringen i det ständiga kretsloppet och under det den ljusa sanden som istiden lämnat efter sig.
– Marken är vårt verkliga arkiv, säger Karin Lindeblad.
1800- och 1900-talens kullerstenar ligger på poetisk rad uppe vid ytan.
Klockan 17.30 på torsdag kan alla som vill ta sig en titt på markarkivet på Rodeska tomterna. Då visar arkeologerna hur man läser historien baklänges.