"Flera elever berättar att lärarna sagt att resultatet på de nationella proven inte kan sänka ett betyg, utan bara höja betyg", skriver Skolinspektionen i sitt beslut.
Det var i slutet av september som Skolinspektionen gjorde ett oanmält tillsynsbesök på gymnasieskolan på Kvarngatan. Där intervjuade man både elever och personal och granskade så kallade betygskataloger för de tre senaste läsåren.
Tillsynen gjordes efter tips till myndigheten och en granskning i fackförbundstidningen Ämnesläraren. Där berättades att Fria Läroverken-koncernen hade låtit en "matematikutvecklare" åka runt till deras skolor, bland annat till den i Norrköping, och hjälpa underkända elever att höja sina betyg. Det mötte hård kritik från lärare på skolorna, som ifrågasatte hur elever som haft mycket svårt för ämnet plötsligt kunde bli godkända efter två 90-minuterspass.
Strax före jul meddelade Skolinspektionen sitt beslut efter tillsynen i Norrköping. Huvudmannen Fria Läroverken i Sverige, som driver skolan, får ett föreläggande på nio punkter – där man bedöms ha brutit mot skollagen och andra regelverk och måste nu därför vidta åtgärder och redovisa dessa senast i juni.
Kritiken handlar dock inte om matematik-prövningarna, som i dag görs på ett annat sätt, utan om andra delar av Norrköpingsskolans arbete med betygen. Både hur dessa har satts, hur de i efterhand har ändrats och vilka som får sätta betyg.
"Bristerna avser felaktigheter i betygskatalogen, att betyg inte har satts av undervisande lärare, att icke legitimerade lärare ensamma satt betyg, att betyg inte har satts i anslutning till att kurs avslutats samt att resultaten vid nationella prov inte har särskilt beaktats vid betygsättning", skriver myndigheten och tillägger att det "utgör en brist att rektorn inte har säkerställt att betyg satts i enlighet med skollagen och andra författningar".
Punkten om nationella prov handlar till exempel om att "en stor andel elever" har fått betyg i svenska som är högre än deras resultat på provet. I en kurs 2022 gällde detta hela 86,7 procent av skolans elever, vilket kan jämföras med 42 procent i hela landet. En "anmärkningsvärd" avvikelse, enligt Skolinspektionen.
"Flera elever berättar att lärarna sagt att resultatet på de nationella proven inte kan sänka ett betyg, utan bara höja betyg", skriver myndigheten och konstaterar att skolan uppenbart inte väger in proven så som de ska göra – och att detta kan skapa en orättvisa gentemot elever på andra skolor.
En annan del av kritiken handlar om att skolan ofta har ändrat elevernas betyg i efterhand. Skolinspektionen skriver att det i betygskatalogerna finns "ett stort antal exempel på betyg som justerats utan att skälet till förändringen angetts". Det har också flera gånger saknats signatur från den person som har gjort förändringen och det finns även exempel då ändringen har gjorts "med blyerts" och saknar "både motivering, datum och signatur".
Skolinspektionen konstaterar att rättelser av betyg bara ska ske om det blivit ett uppenbart fel och om det i stället är elever som har fått höjda betyg efter så kallad prövning så måste detta anges.
Flera av punkterna i kritiken gäller också att betyg har satts av fel personer. Skolinspektionen konstaterar att betyg ska sättas av den lärare som har undervisat i kursen och om denne saknar lärarlegitimation så ska det ske tillsammans med en legitimerad kollega.
Trots detta finns exempel på att en olegitimerad lärare på skolan på egen hand har satt betyg, men också att rektor och biträdande rektor har skrivit under betyg i kurser där andra lärare har undervisat. I ett fall har även en lärare som jobbat som konsult på skolan fått sätta betyg, vilket inte heller är tillåtet och enligt Skolinspektionen är detta "allvarligt".
Huvudmannen bakom skolan menar att man redan hade upptäckt vissa av bristerna och påbörjat arbetet med dessa, men Skolinspektionen konstaterar att detta i så fall inte har gett något resultat.
Skolan har svarat Skolinspektionen att man har haft ett begränsat antal lärare och har försökt lösa betygssättningen så bra som möjligt. Annat förklaras med slarv och bristande rutiner. Att rektorn själv har skrivit under betyg, i en kurs som hölls innan han ens började på skolan, förklaras så här i skolans svar till Skolinspektionen:
"Det uppstod en konflikt mellan ordinarie undervisande lärare, som är legitimerad och behörig i ämnet, och den icke legitimerade läraren som hade undervisat i kursen. Konflikten gällde vilka kunskaper eleverna hade. Den ordinarie läraren ville inte skriva under betygskatalogen eftersom hen inte kunde stå för betygen", förklarar rektorn om varför han då gick in och undertecknade betygen.
Huvudmannen för skolan, Fria Läroverken i Sverige, har uppgett för Skolinspektionen att man själva redan hade upptäckt vissa av bristerna och påbörjat arbetet med dessa. Myndigheten noterar dock att detta uppenbarligen inte har gett något resultat.
"Det faktum att Skolinspektionen konstaterat att det därefter fortsatt förekommer exempel på felaktigheter i betygsättningen (till exempel att obehöriga lärare fortsatt satt betyg själva utan samråd med behörig lärare) är anmärkningsvärt och tyder på fortsatta brister i skolans arbete med betygsättning", skriver man i beslutet.
"Det är en fara om de nationella proven inte särskilt beaktas vid betygssättningen. För det kan få som konsekvens att en orättvisa uppstår gentemot andra elever som genomför samma prov", säger Elina Eliasson, utredare vid Skolinspektionen.
Elina Eliasson är utredare vid Skolinspektionen och deltog i tillsynen. Hon säger att det är svårt att svara på hur vanligt det är med så här pass omfattande kritik mot en skola, eftersom man genomför många tillsyner varje år och antalet brister på skolorna varierar.
– Men det förekommer att vi hittar brister inom skolornas arbete med betygsättning och då är det inte sällan kopplat till betygskatalogen.
Varför tror ni att de här problemen har uppstått på skolan?
– Det är inte något som vi har undersökt inom ramen för den här tillsynen. När vi gör en tillsyn handlar det om skolan följer skollagen, säger hon, men hänvisar till en bredare granskning från förra året, där Skolinspektionen undersökte 30 skolor runt om i Sverige – dock inte Norrköping Fria Läroverk – och sågade samtliga rektorers arbete mot betygsinflation, eller "glädjebetyg" i vardagsspråk.
Kan man lita på betygen från den här skolan?
– Vi har ju granskat betygskataloger under tre läsår. Och visserligen finns det en rad brister där, men det är också stora delar av betygskatalogerna som inte innehåller några formella brister, säger Elina Eliasson.
– Men det är en fara om de nationella proven inte särskilt beaktas vid betygssättningen. För det kan få som konsekvens att en orättvisa uppstår gentemot andra elever som genomför samma prov. Det medför en risk för att man åsidosätter likvärdigheten i betygssystemet och att betygen inte motsvarar elevens faktiska kunskaper.