För tre år sedan togs beslutet att renovera och bygga ut hamnen vid Djurö kvarn med en båtlastare. I tisdags invigdes anläggningen.
Den 50 år gamla båtlastaren var uttjänt. Inget spannmål kunde längre transporteras ut på gummiband från silona till båtarna. Men Lantmännen tvekade aldrig på att investera 100 miljoner kronor i en ny båtlastare och hamn för större fartyg.
Det enda frågetecknet inför jätteprojektet var bottenförhållandena.
– Det var svårt att veta hur mycket kostnader det kunde innebära. Det var också rätt mycket jobb med att gjuta under vatten. Men samtidigt är en sådan anläggning som den på Djurön unik i Sverige. Ingen skulle ha råd att bygga en liknande siloanläggning idag, säger Magnus Kagevik.
Bandet klipps för båtlastaren. Från vänster Joachim Haas, vd Lantmännen fastigheter. Magnus Kagevik, koncernchef för Lantmännen i Sverige. Sophia Jarl, kommunstyrelsens ordförande i Norrköping. Per Lindahl, styrelseordförande för Lantmännen. Elisabeth Ringdahl, vice vd Lantmännen Lantbruk.
Det är lätt att förstå med 20 jättesilos i bakgrunden som har en kapacitet att rymma minst 250 000 ton spannmål. Till det finns det tre spannmålstorkar. Anläggningen är näst störst i Sverige. Med den nya båtlastaren på plats kan fartyg med 60 000 tons kapacitet tas emot.
Några av de totalt 20 silos som står på Djurön och är ett landmärke sett från norra sidan av Bråviken.
Framförallt betyder möjligheten med hamnen på Djurön att Lantmännens bönder kan exportera sitt framtida överskott ut i hela världen i fredstid.
Samtidigt ges möjligt att importera, om det skulle krävas i krigs- och orostider.
– Det tragiska kriget i Ukraina har gjort att vi ser lite annorlunda på saker och ting nu. Framförallt på vår livsmedelsberedskap. Det måste vi göra för att kunna försörja hela Sveriges befolkning med mat om något inträffar. Därför är jag väldigt nöjd med att vi kan investera i den här typen av infrastruktur, säger Magnus Kagevik.
Gustav Isaksson hyllade investeringen som kan ge exportmöjligheter i framtiden. Gustav har förtroendepost som ordförande för distrikt Östergötland inom Lantmännen.
Magnus Kagevik har hus i Lindö och berättade att han har den bästa utsikten. Från sitt hem kan han se Agroetanols anläggning på Händelö. Tittar han åt öster så ser han Djurö kvarn och den nya båtlastaren.
Sophia Jarl tackade Lantmännen för investeringen som innebär både skattepengar och arbetstillfällen på sikt och är viktig för Norrköping som logistikcentrum.
Gustav Isaksson är en av de 18 000 medlemmarna i Lantmännen och har en förtroendepost som ordförande för distrikt Östergötland. 2023 räckte spannmålsskörden bara för den svenska marknaden. Men ett normalt år innebär alltid export för svenska bönder.
– Det här var ett måste för vi har bara Norrköping, Uddevalla och Helsingborg, där vi kan bunkra upp spannmål. Hade vi inte haft det här hade vi inte haft möjlighet att lasta ut spannmål i världen, säger Gustav Isaksson.
Kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) tackade för investeringen Lantmännen gjort och som utförts med hjälp av lokala företag.
– Det känns tryggt att ni flyttar fram era positioner och att vi kan jobba gemensamt för att få fler arbetstillfällen. Jag tror att det är så vi bygger ett starkt Norrköping tillsammans, sa hon.