Hamnstaden
Våren 1956 skedde världens första containerfrakt till sjöss när ett ombyggt tankfartyg, lastat med 58 containrar, seglade från Newark på den amerikanska östkusten ned till Houston i Texas. Ett nytt sätt att frakta gods var därmed fött. I dag är tiotals miljoner containrar ständigt i omlopp på världshaven.
Några av dem anlöper och lämnar Norrköpings Hamn.
Vi är med när det Madeiraflaggade containerfartyget "Adelina D" lossar och lastar vid Pampusterminalen. 140 containrar lyfts av och 107 lyfts på innan "Adelina D" fortsätter färden söderut med den tyska containerhamnen Wilhelmshafen som nästa stopp.
– En omsättning på 247 containrar, konstaterar Emilie Berg och räknar ihop av och på.
Tidigare hade hon Pampus containerterminal som sitt arbetsområde, men är nu en av två arbetsledare vid Pampus Torrlast, områdets andra stora enhet. Engagemanget för containertrafiken hänger kvar.
– I jämförelse en ganska liten omsättning den här gången. Vi brukar ligga mellan 200 och 400 enheter vid varje lossning och lastning. Som mest drygt 700.
Vi går ut på kajen. Lossningen är i full gång. Med sina 166 meter på längden ger "Adelina D" ett närmast överväldigande intryck från nära håll. Reser sig likt en vägg. Att hon dessutom är lastad med fem våningar med containrar uppe på däck bidrar till den storslagna vyn. Ett parti mitt på fartyget töms nu på containrar. Tre dragbilar kör i skytteltrafiken för att frakta bort varje container, från kajen till lagringsplatsen. Högt ovanför oss sitter kranföraren Fredrik Wieselgren och lyfter av container efter container och precisionsplacerar dem på dragbilarna. Tempot är högt och dötiden minimal.
– Vill du klättra upp och hälsa på honom, frågar Emilie Berg.
– Kanske ingenting för höjdrädda.
Tack, det är bra ändå. Ett kort snack med Daniel Andersson på kajen känns tryggare. Under det här passet jobbar han som "tally" och via sin handdator har han exakt koll på vilka containrar som ska lossas och i vilken ordning. Varje container är märkt och numrerad.
– Vi turas om, Fredrik och jag. I morse satt jag i kranen. Det är minst lika stressigt och utmanande att stå här nere. Man måste ligga ett steg före och veta vilken container som ska lossas härnäst. Samtidigt kollar jag att containrarna inte är skadade. Då måste man slå larm direkt för att ingen ska kunna säga att skadan uppstod här, säger han medan ännu en container landar på dragbilen intill honom.
Under ett år passerar cirka 130 000 containrar Norrköpings Hamn och containertrafiken är en betydande del av hamnens verksamhet. Nu är den en av landets fyra stora containerhamnar. Men kraven är höga. För att de stora investeringarna som gjorts för att "containerisera" den kommunalägda hamnen ska motiveras, måste det vara en jämn trafik med flera fartyg per vecka. Intäkterna från rederierna är viktiga. "Adelina D" tillhör Maersk, världens största containerrederi. Emilie Berg talar om stordrift.
– "Adelina D" anlöper hamnen varannan måndag. Övriga måndagar kommer hennes systerfartyg "Annaba". De går i linjetrafik på tidtabell och är otroligt punktliga. Därför är det viktigt att vi inte sinkar dem och vi förfinar ständigt våra rutiner. För att lossa och lasta ett fartyg som "Adelina D" krävs ett arbetslag på åtta personer per kran där varje medarbetare har sin exakta roll, säger hon.
– Samspelet mellan kranföraren och det övriga teamet är avgörande.
Efter lossningen av importgods tar lastningen exporten av exportcontainrar vid. En del av flödet som påverkar oss Norrköpingsbor i form av en ständig tillförsel av varor som slutligen når butikerna. Samtidigt är hamnen en logistiskt viktig spelare inom exportindustrin och en stor del av det papper som BillerudKorsnäs producerar skeppas ut i världen via Norrköpings Hamn. För att bara ta ett exempel. Varje dag rullar tågen med pappersrullar – både säckpapper och produkter för medicinsk användning – från Skärblacka till Pampusterminalen. Väl där stuvas rullarna i containrar för att sedan lastas ombord. Världen väntar.
"Adelina D" får med sig några containrar från BillerudKorsnäs på den fortsatta rutten.
– Vi ser oss som en viktig del i det logistiska upplägget i stort på regional nivå. Med en tydlig roll i att hjälpa till för att skapa konkurrenskraft för näringslivet. Vi finns egentligen bara till för andra. Det är hamnens roll, säger hamnens marknadschef Ola Hjärtström.