Marcus Asserstam är arkeolog och projektledare för utgrävningen i Pryssgården.
Marken där undersökningen genomförs är sedan 1965 planlagd för industriändamål och undersökningen genomförs som ett steg i Norrköpings kommuns arbete med att utveckla området.
Marcus Asserstam är arkeolog och projektledare på utgrävningen i Pryssgården. Att sammanfatta utgrävningen är svårt, men han är minst sagt nöjd.
– Det har varit jättelyckat. Vi har ett jättefint material med oss in som vi kommer kunna jobba vidare med och som det även framåt kommer att kunna forskas på och jobbas ännu mer med, säger han och fortsätter:
– Vi står med en av de mest välundersökta fornlämningarna i Sverige när vi är klara med det här, så det är en fantastisk undersökning som vi kommer att kunna få ut väldigt mycket av.
Arkeologer har arbetat med undersökningen sedan hösten 2022. Utgrävningen omfattar en yta av 20 hektar av en fornlämning på ungefär 40 hektar. I Pryssgården ser man spår från människor sedan 7 000 år tillbaka, det vill säga ända sedan stenåldern. Det gör den här platsen speciell, där det vanliga är att en plats endast brukas i några hundra år, förklarar Marcus Asserstam.
– Den är väldigt intensiv och det har att göra med den här långa platskontinuiteten, säger han.
I år har ungefär 15 arkeologer arbetat i Pryssgården.
Anledningarna till varför man tror att människor har valt att stanna i Pryssgården är många. Framförallt har det alltid varit nära till sjöar och skärgård där det funnits bra möjligheter till jakt och fiske, samt strandängar ner mot vattnet som djuren har kunnat beta på. Utöver det är det sandjord, vilket passade bönderna som kunde odla. Pryssgården ligger även mitt i en knutpunkt vad gäller handel och kommunikation.
– Platsen i sig sticker ut lite, och de första människorna som vi ser här kommer hit redan för 7 000 år sedan under jägar-samlar-stenåldern och då är vi i ett skärgårdslandskap, säger Marcus Asserstam.
– De förutsättningarna håller i under hela den här tiden, de ändras inte. Vi har ju en landhöjning som sker tack vare att inlandsisen har försvunnit, och på många platser förändras landskapet ganska kraftigt, men här är den bilden ungefär samma hela tiden. Det skapar förutsättningarna till att bo här under så lång tid.
En av de mest spektakulära stenyxorna som hittats i Pryssgården.
På platsen har man hittat spår från stenåldern, bronsåldern, järnåldern, vikingatiden och medeltiden. Under den nuvarande undersökningen har man funnit avtryck från ungefär 150 hus. Utöver det har man gjort en mängd andra fynd – bland annat keramikskärvor, stenyxor och lite metallfynd. Man har även hittat ett gravfält med 20 gravar.
En stenyxa som hittats i Pryssgården.
Den arkeologiska utredningen är den största i Östergötlands historia.
En keramikpärla från vikingatiden.
En flintkniv från stenåldern.
Vad är det för människor som levt här?
– Det är ganska ordinära människor och gårdar, bortsett från delen vid prästgården uppe vid Eneby kyrka. Där har präster bott och där ser vi en högreståndsmiljö, det ser vi på både fyndmaterial och byggnader att de har haft det väldigt gott ställt.
Vad kan vi lära oss av de här människorna?
– Det är det vi ska ta reda på, men vi jobbar stort och vi tittar väldigt mycket på hur man över tid har hanterat olika typer av krissituationer eller andra förändringar i samhället. Till exempel vad man haft för strategi för att hantera klimatförändringar och hur man har organiserat sitt samhälle.
Undersökningen startade hösten 2022.
På den ungefär 20 hektar stora ytan har man kunnat hitta avtryck från ungefär 150 hus.
En del av ett grovkök från järnåldern.
Jordprover från platsen.
Så här kan husen från bronsåldern sett ut i Pryssgården.