Läs mer: Plågade cannabisodlare frias i rätten.
– Som myndighet jobbar vi hälsofrämjande och måste väga nyttan mot riskerna. Därför tittar vi på läkemedels effektivitet och säkerhet. När det gäller cannabisväxtdelar finns det inte tillräckligt med evidens för att det ger effekt, däremot bieffekter, säger Muzaffer Özalp, klinisk utredare vid Läkemedelsverket.
Godkänt cannabisläkemedel
Men det finns ett godkänt läkemedel Sativex, som är en vidareutveckling av cannabisväxtdelar.
– Det är förfinat och håller högre kvalitet än ursprungliga växtdelar, säger Muzaffer Özalp.
Han berättar att Sativex främst skrivs ut till patienter som lider av måttlig till allvarlig spasticitet på grund av MS, multipel skleros. Läkemedlet lindrar kramperna.
– Sativex är ett godkänt preparat och har visat på vissa positiva effekter för dem som prövat allt annat.
Även om Sativex används för en viss grupp MS-patienter finns det möjlighet för läkare att ordinera det off-label, det vill säga förskriva preparatet för symtom som inte godkänts av Läkemedelsverket.
– Läkare kan förskriva det om det inte finns något annat läkemedel som hjälper, det vill säga om alla godkända alternativ har prövats. Det sker dock på den förskrivande läkarens ansvar och ska alltid kunna motiveras utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Den möjligheten finns, säger Muzaffer Özalp.
Dyr behandling
Problemet för patienter som vill ha Sativex utskrivet är att det inte ingår i högkostnadsskyddet, vilket gör att patienter inte har råd med den kostsamma behandlingen.
– Men det kan inte vara skäl för oss att godkänna andra preparat, som det inte finns evidens för. Det ingår inte i Läkemedelsverkets uppdrag att ta hänsyn till kostnadseffektivitet.
Det finns också ett godkänt läkemedel som heter Marinol, som innehåller syntetisk THC. THC är ett av de verksamma ämnena i cannabis och ger även en berusande effekt. Marinol är godkänt i USA, men inte i Sverige. I USA ordineras det bland annat till HIV patienter som lider av aptitlöshet och cancerpatienter som lider av illamående och kräkningar som ett sista alternativ.
Läkare i Sverige har dock i 62 fall beviljats licenser för läkemedlet, vilket omfattas av högkostnadsskyddet.
Inga ansökningar
Som NT berättat finns det flera tingsrätter som frikänt personer som odlat cannabis för medicinskt bruk. Västmanlands tingsrätt ansåg exempelvis att en 37-årig man som brutit nacken och blivit förlamad i en trafikolycka 1994 hamnat i en nödsituation när inga läkemedel hjälpte och smärtkliniken inte kunde hjälpa honom. Därför friades han, men blev sedan fälld för narkotikabrott i hovrätten. Fallet är överklagat till Högsta domstolen, som dock ännu inte lämnat prövningstillstånd.
– Rent mänskligt har jag full medkänsla med honom, men vi som myndighet bedömer effekt och säkerhet på gruppnivå och inte på individnivå när vi godkänner ett läkemedel. Vi ska främja folkhälsan och måste koncentrera oss på effekten och bieffekterna av läkemedlet, säger Muzaffer Özalp.
Muzaffer Özalp anser alltså att man måste ställa lika höga krav i utredningen av cannabisbaserade läkemedel som vid andra läkemedel. Samtidigt välkomnar Läkemedelsverket ansökningar från företag som vill genomföra kliniska prövningar av medicinsk cannabis.
– Då skulle vi utreda det, men det har inte kommit in några ansökningar.