Hageby är ett område där många inte har tagit två doser vaccin mot covid-19.
Området Nordöstra Hageby ligger absolut sämst till när det gäller vaccinationsgrad bland områdets invånare. Det visar statistik som regionen fått från Folkhälsomyndigheten. Statistiken visar att under 60 procent av invånarna i gruppen över 18 år som bor i området har tagit två doser vaccin mot covid-19. Området i Hageby ligger även dåligt till ur ett länsperspektiv.
När det gäller områden där andelen som tagit två sprutor är hög sticker villaområden som Kärrhagen/Kättsätter, Lindö/Marby/Berga, och Smedby/Brånnestad ut. Här har över 90 procent, eller strax därunder, tagit två sprutor. Allra flest är det i Kärrhagen/Kättsätter där siffran är 93 procent.
Kärrhagen/Kättsätter är den del av Norrköping där absolut flest har vaccinerat sig två gånger mot covid-19
Regionerna fick underlaget i början av oktober och de siffror som senast redovisats är hämtade från den 28 september. Det är därför sannolikt att vaccinationsgraden har ökat något sedan dess. I Norrköping har regionen fått statistik från 79 områden i kommunen som har mellan 700 och 2 700 invånare.
Trenden som finns i Norrköping, med stark uppdelning när det gäller vaccinationsgrad, finns inte enbart i här. Mönstret kan ses över hela landet. Svenska Dagbladet har tidigare rapporterat om låg vaccinationsgrad i Gårdsten i Göteborg. Gårdsten fanns tidigare med på polisens lista över utsatta områden. Corren har också kunnat rapportera om liknande mönster i Linköping där det skiljer sig i vaccinationsgrad mellan ett område som Skäggetorp och ett område som Hjulsbro. Folkhälsomyndigheten har också sedan tidigare lyft sambandet mellan socioekonomi och vaccinationstäckning, det vill säga ju högre inkomst desto högre täckningsgrad.
– Vi har haft svårt att nå ut med relevant information i vissa bostadsområden. Det finns säkert flera orsaker till det. Språket är en. Men också att man väljer andra informationskanaler än de som vi har använt oss av. Vi använder oss av de kanaler som finns här. Som traditionell media, Facebook, Instagram, genom SFI och på olika språk, säger Kerstin Jonsson, vaccinationssamordnare i Region Östergötland.
Kerstin Jonsson är vaccinsamordnare i Region Östergötland. Hon tycker att regionen lagt mycket kraft på att nå ut med information om vaccinering. "Sen kan man aldrig tvinga någon att ta till sig informationen", säger hon.
På frågan om Region Östergötland har satt in extra, specialinriktade, resurser i områden där de kunnat se att det varit svårt att nå ut med informationen lyfter hon flera saker.
– Vi har haft hälsokommunikatörer ute som i grunden är tolkar. Vi har haft bussar ute i områdena. Men också vårdcentralerna har dragit ett tungt lass, precis som BVC (barnavårdscentralerna). Sen kan man aldrig tvinga någon att ta till sig information. Det är frivilligt att vaccinera sig, säger Kerstin Jonsson.
Hur mycket information har Region Östergötland haft kring vaccinationsgraden i vissa områden sedan vaccinationerna startade?
– Vi har inte haft så detaljerad information som vi har fått nu. Vi har kunnat få information via vårdcentralerna. Men inte på postnummernivå som nu. Men vi visste ändå att det fanns skillnader i viljan att vaccinera sig. Därför har vi satt in de extra resurser vi gjort.
Hageby vårdcentral är en av de institutioner som jobbat extra med information om vaccinet, säger Kerstin Jonsson.
Hon nämner också den drop in-vaccinering som regionen hade på länets samtliga vårdcentraler i slutet av september. Vid det tillfället valde drygt 5 500 personer att vaccinera sig. Ett exempel på drop in var när vaccination erbjöds i samband med fotbollsmatchen mellan IFK Norrköping och Varbergs Bois i september.
– Sedan vet jag inte om det företrädesvis var människor från de områden som har en låg grad av vaccinering som vaccinerade sig. Men vi vet att det är viktigt med närheten till vaccinering och vi kommer att fortsätta med att vara ute på fältet. Det har skjutits till extra resurser för att vi ska kunna fortsätta med det, säger hon.
Skulle du säga att insatserna har varit framgångsrika?
– Vaccinationsgraden stiger sakta. Men jag skulle säga att utan insatserna hade det varit ännu färre som vaccinerat sig. Sedan går det alltid att bli ännu bättre. Vi fortsätter att jobba med att nå ut, säger Kerstin Jonsson.
Att det är låg vaccinationsgrad i vissa grupper eller i vissa geografiska områden har samhällsrisker. Det har bland annat påpekats av Folkhälsomyndigheten. Region Östergötlands smittskyddsläkare Britt Åkerlind förklarar:
– Riskerna med att det finns områden som har låg vaccinationsgrad är att viruset hänger kvar i samhället under längre tid och att det då lättare kan utvecklas till en ny variant. Klustersmittor uppstår också troligen oftare. Risker finns för individen och personer i omgivningen. Vi ser i dag att nästan alla som kommer in till avancerad sjukvård är ovaccinerade, säger hon.
Klustersmitta brukar beskrivas som när spridningen sker fläckvis. Ungefär som när färgstänk träffar en vägg. Smittspridningen av en vanlig influensa brukar jämföras med en våg som sköljer över en befolkning. Ett exempel på klustersmitta som har skett i Östergötland var den som skedde vid en fest bland studenter på Linköpings universitet hösten 2020. Där hade sammanlagt cirka 150 studenter från olika utbildningar på Liu samlats. Ett 30-tal studenter bekräftades ha smittats av covid-19.
Britt Åkerlind vill inte säga att hon är mycket orolig över skillnaderna i vaccinationsgrad mellan olika bostadsområden, men att vaccin skyddar mot svår sjukdom är tydligt. Hon hoppas att alla förstår det och vill bidra till att pandemin tonar bort genom att acceptera erbjudandet om vaccination. Hon påpekar att regionen jobbar både brett och riktat med frågan att fler ska vaccinera sig.
– Men om det finns områden där det finns risk att nya varianter utvecklar sig, och då kanske inte det aktuella vaccinet biter lika bra på en ny variant, är det ett problem för hela samhället. Då kan vi vara tillbaka till en större smittspridning igen. Jag tycker att man ska ställa sig frågan "Vill jag ha viruset eller vill jag vaccinera mig?", säger hon.
Regionen vill inte kalla skillnaderna i vaccinationsgrad mellan olika områden i Norrköping för ett misslyckande. "Vårt mål är minska skillnaderna och jag skulle säga att vi jobbar hårt för att nå ut med relevant information", säger Kerstin Jonsson.
Att skillnaderna i vaccinationsgrad riskerade att bli stora kom inte som en stor överraskning för Kerstin Jonsson. Hon påpekar att socioekonomiska skillnader och språket är två faktorer som påverkar tilltron och förståelsen av samhällsinformation. Det är känt sedan tidigare, före pandemin, när vården vill komma ut med information.
– Jag ser det inte som ett misslyckande att skillnaderna blivit så stora. Vårt mål är minska skillnaderna och jag skulle säga att vi jobbar hårt för att nå ut med relevant information. Sedan är vi alltid öppna för fler idéer om hur vi ska kunna nå många fler, säger hon.