Rivningsvågen på 1970-talet var skoningslös mot kvarteret Rosen, där Nya Rådstugugatan, Olai Kyrkogata, Kristinagatan och Trädgårdsgatan möts. Efter rivningen 1974 fanns inte mycket kvar av kvarteret, som varit bebyggt sedan medeltiden.
1990 invigdes det kommunala förvaltningshuset Rosen – och nu är det dags för en ny fas. Vid samhällsplaneringsnämndens sammanträde den 12 maj antogs nämligen en ny detaljplan för kvarteret Rosen med närområde inom Gamla staden.
Målet med den nya detaljplanen är att "med ny bebyggelse återställa och läka det avrivna kvarteret". Syftet med detaljplaneringen är att möjliggöra mer flexibel användning av kvarteret.
– Generellt sett vill vi ta fram mer flexibla detaljplaner som tillåter flera områden på en gång. Det kommer vi att spara tid på i framtiden, säger Reidar Svedahl (L), ordförande i samhällsplaneringsnämnden.
Och vad är det då som ska hända i Rosen? Jo, den nuvarande parkeringsplatsen flyttar under mark och ersätts med bostäder, kontor, handel, samt lokaler för vårdverksamhet och utbildning. Kommunen har för avsikt att sälja fastigheten Rosen 6 till Hyresbostäder.
– All mark kommunen äger i stan kan nyttjas så att det blir en bra affär. I stället för att bara ha en parkeringsplats på markplan kan vi bygga en under jorden. Därmed kan vi bygga uppåt med andra byggnader. Det genererar intäkter för kommunen, säger Reidar Svedahl.
Planerna för Rosen är inte direkt nya. Redan 2011 fick dåvarande stadsplaneringsnämnden i uppdrag att ta fram en ny detaljplan. Efter två samråd, 2012 och 2015, kom det 2017 krav om att göra en djupare utredning kring föroreningar i mark och byggnad. Länsstyrelsen krävde också att befintliga träd skulle inventeras.
Utredningen visade inte på några alarmerande föroreningshalter och i december 2019 beviljade länsstyrelsen dispens att riva de biotopsskyddade träden för att bibehålla rutnätsstadens struktur, som anger att hus ska byggas ända intill allmän gata. Därmed blev det fritt fram för en ny detaljplan.
– Alla byggen, framförallt inne i staden, tar lång tid, säger Reidar Svedahl.
I framtiden hoppas han att byggnadsprocesserna ska ta lite mindre tid.
– Under de senaste åren har vi fått in för få och för dåliga anbud från byggbolagen. Nu märker vi av konsekvenserna av coronakrisen. Vi får in fler anbud då bolagen är måna om att få bygga. Anbuden är också billigare för oss, vi kan göra bättre deals.