Att vandra genom Bravikens sĂ„gverk Ă€r lite som att befinna sig i Tomtens verkstad. Timmerstockar löper i banor, Ă„ker in en maskin och blir av med all bark, vidare till nĂ€sta station dĂ€r sĂ„gklingor sĂ„gar ut plankor och brĂ€dor, eller "filĂ©er och köttfĂ€rs" som platschefen Erik FĂ€lldin beskriver det, frĂ„n stockarna. Allt ramlar ner pĂ„ nya löpband och forslas vidare genom processen. Ăverallt hĂ€nder det saker.
PÄ ett sÀtt vÀldigt industrimÀssigt old school men samtidigt oerhört high tech. Det Àr svÄrt att inte imponeras av precisionen och tempot i allt som sker. Varje enskild stock som dundrar in pÄ sÄgverket scannas och placeras för att det ska gÄ att fÄ ut maximalt anvÀndbart virke. Det skickas vidare till stora torkar och en del sorteras ut, impregneras och blir trallvirke medans den största volymen blir reglar.
â Runt 600 000 kubikmeter sĂ„gade trĂ€varor producerar vi hĂ€r varje Ă„r. Vi siktar pĂ„ att sprĂ€cka 600 000 kubikmetervallen i Ă„r. Drygt 100 lastbilar med timmer kommer hit varje dag.
â Det Ă€r nĂ„nting speciellt hĂ€r. Man tror att jobb pĂ„ sĂ„gverk bara handlar om en sak men det Ă€r sĂ„ mĂ„nga aspekter att ta hĂ€nsyn till. SĂ€kerhet, kvalitet, trivsel, internlogistik. Allt ska klaffa för att det ska bli bra, sĂ€ger Erik FĂ€lldin, platschef pĂ„ Bravikens sĂ„gverk.
Klaffat har det gjort rĂ€tt bra sedan Holmen tog beslutet att investera i sĂ„gverket och den första stocken sĂ„gades i Braviken 2010. ĂndĂ„ var starten lite svajig.
â Vi kĂ€mpade med lönsamheten i början och det var ganska dĂ„lig tajming nĂ€r vi startade men det har visat sig vara en vĂ€ldigt bra investering för Holmen. BĂ„de för sĂ„gverket och för pappersbruket. Vi Ă€r sĂ„ klart hovleverantörer av flis dit. Vi levererar cellulosaflis dit som blir papper och fĂ„r tillbaka vĂ€rme som driver vĂ„ra torkar. 70â75 procent av vĂ„r energi gĂ„r till vĂ€rmen i torkarna, sĂ€ger Erik FĂ€lldin.
I början sĂ„gades bara gran vid Bravikens sĂ„gverk. Idag utgörs 20â25 procent ocksĂ„ av tall.
â I grova drag kan man sĂ€ga att det du ser i ett hus Ă€r tall. Det som Ă€r inbyggt Ă€r gran. Vi investerade i impregneringsanlĂ€ggningen för att göra det ytterligare attraktivt med trall och impregnerade regler.
Sedan starten har efterfrÄgan pÄ sÄgade barrtrÀvaror ökat kraftigt. FrÄn att 2010, nÀr Bravikens sÄgverk drog igÄng, ha haft en rejÀl dipp lÄg vÀrldskonsumtionen pÄ 250 miljoner kubikmeter Àr den nu uppe i över 350 miljoner. FrÄn Bravikens sÄgverk levereras det sÄgade virket med bulkbÄtar, container, lastbil och tÄg ut över vÀrlden.
Utvecklingen passar Holmens vision om att "odla hus".
â Alla plantor vi sĂ€tter har vi för avsikt att göra timmer av som sen ska bli hus. Det som inte kan bli hus anvĂ€nder vi till att göra papper, kartong eller energi av. Holmen Ă€r ett skogsĂ€gande företag med industrier. Det Ă€r vĂ€ldigt uttalat de senaste Ă„ren att vi odlar hus. Det finns inget egenvĂ€rde i att odla ett trĂ€d för att göra papper av, sĂ€ger Erik FĂ€lldin.
Men svenskt skogbruk har ocksÄ fÄtt mycket kritik frÄn olika miljöorganisationer som menar att den svenska skogen brukas för hÄrt. Att kalhyggen hotar den biologiska mÄngfalden och att den svenska skogsindustrin mörkar det faktum att de ersÀtter naturlig skog med plantager. Bland annat Greenpeace lanserade nyligen en kampanj mot vad de beskriver som lögner om det svenska skogsbruket.
Holmen och Erik FÀlldin hÄller inte med, vilket kanske inte Àr sÄ förvÄnande.
â De argumenten Ă€r inte ens en sanning med modifikation. Vi avverkar mindre skog Ă€n vad som vĂ€xer. De skogliga volymerna ökar i Sverige.
â Det finns ocksĂ„ ett underliggande behov av att bygga bostĂ€der. TrĂ€ Ă€r oslagbart nĂ€r det gĂ€ller klimatnytta och det Ă€r ocksĂ„ hĂ„llbart och sĂ€kert. Ett hĂ„llbart skogsbruk Ă€r naturligtvis grunden i det vi gör och dĂ€r tar vi ett stort ansvar.
IstÀllet lyfter Erik FÀlldin fram klimatnyttan det innebÀr att ersÀtta betong och stÄl med trÀ. Att bygga i trÀ innebÀr att man binder koldioxid.
â TrĂ€varors bidrag till Holmens klimatnytta gör att vi bidrog till att binda 7,2 miljoner ton koldioxid förra Ă„ret. Det motsvarar 15 procent av utslĂ€ppen i Sverige. Det tycker jag Ă€r en hĂ€ftig story.
Dessutom, menar han, har Holmen ett cirkulÀrt tÀnk dÀr restprodukter tas om hand inte bara till pappersbruket utan bidrar ocksÄ med energi frÄn exempelvis Eons vÀrmekraftverk pÄ HÀndelö.
â Inte nog med att vi levererar 600 000 kubikmeter trĂ€ som man kan bygga hus av. Vi levererade bara hĂ€rifrĂ„n Bravikens sĂ„gverk 630 gigawattimmar i energi förra Ă„ret. Det motsvarar ungefĂ€r uppvĂ€rmningen av 30 000 villor hĂ€r i Norrköping.
Bravikens sÄgverk har idag 140 anstÀllda, till sommaren fÄr dessutom 35-40 sommarjobbare möjlighet att prova pÄ de olika arbetsuppgifterna som finns pÄ sÄgverket. Alicia Drott Àr 22 Är och har redan varit operatör pÄ sÄgverket i ett Är.
â Jag har sommarjobbat nĂ„gra somrar innan ocksĂ„. Jag sökte lite jobb och fick det hĂ€r. Jag tycker det Ă€r bra och kul. Jag jobbar skift och pluggar ocksĂ„ vid sidan om. Jag ska se till att det flyter och blir det nĂ„t stopp ska jag se till att flytta bort det, sĂ€ger hon.
Det Àr fortfarande mest mÀn bland de anstÀllda men andelen kvinnor ökar hela tiden. Viktoria Andersson och Charlotte Ekstedt Àr tvÄ av dem.
â Jag har jobbat hĂ€r tidigare som extern personal och alltid tyckt det varit trevliga mĂ€nniskor hĂ€r. Nu Ă€r jag gruppledare för ett av skiften och de gör olika saker pĂ„ olika stĂ€llen sĂ„ nu hĂ„ller jag pĂ„ att lĂ€ra mig allt sĂ„ att jag kan hoppa in och stötta dĂ€r det behövs, sĂ€ger Viktoria Andersson.
â Jag har alltid varit ensam tjej dĂ€r jag varit förut. Jag har kört timmerbil och andra maskiner inom industrin och det var ocksĂ„ en av anledningarna att jag började hĂ€r. HĂ€r Ă€r det uppblandat och det blir alltid bĂ€ttre stĂ€mning dĂ„, sĂ€ger hon.
Charlotte Ekstedt har en liknade bakgrund.
â Jag har alltid varit i maskinbranschen och kört lastbil och lastmaskin. Min avdelning hanterar alla restprodukter, sĂ€ger hon.
Vad krÀvs för att fÄ jobb pÄ Bravikens sÄgverk?
â Det finns arbetsuppgifter i hela spektrat. För en ny operatör rĂ€cker det lĂ„ngt att ha sunda vĂ€rderingar och vara nyfiken och intresserad. Vi utbildar till stor del internt. Vissa operatörsjobb krĂ€ver flera Ă„r för att bli riktigt duktig. Att man kan se i förvĂ€g att hĂ€r kommer det nog att bli strul Ă€r det som skiljer en erfaren operatör mot en ny, sĂ€ger Erik FĂ€lldin.