Sjätte gången gillt blir det i december för Hanna och Maja, när de gör ett nytt försök att få godkänt.
Vi har i tidigare artiklar berättat om kritiken som riktats mot sjuksköterskeutbildningen vid Linköpings universitet, Liu. Flera studenter som går sin utbildning på Campus i Norrköping trädde fram och berättade att de blivit underkända så många gånger på sina tentor att de stoppats från utbildningen genom så kallade spärrtentor. Då gällde det en anatomitenta där 85 procent av de som skrev den senaste omtentan inte godkändes.
Hanna och Maja är ytterligare två sjuksköterskestudenter som studerar på Campus i Norrköping. De hör av sig till oss efter att ha läst artiklarna och känner igen sig. För dem tog det stopp på terminstentan "omvårdnad vid ohälsa 1" under termin tre. Och de var inte ensamma. Av de 149 studenter som skrev tentan vid första tillfället underkändes 125, vilket motsvarar 84 procent.
– Och vi har fortfarande inte klarat den och är spärrade från utbildningen. Det har vi varit i ett år. Vid jul skulle vi ha tagit examen, men då tentar vi för sjätte gången, fortsätter hon.
Underlaget för de fem senaste tentorna, som både Hanna och Maja alltså har missat, visar att långt fler än hälften har blivit underkända. De säger att det brukar se ut ungefär så på den här kursen varje termin.
– Vi tycker att det visar att problemet inte ligger hos oss studenter utan högre upp, tillägger Maja.
Både Maja och Hanna har försökt att gå till botten med varför resultaten ser ut som de gör. De menar att det bland annat har att göra med den rättningsmall som används.
– Svarar man inte exakt med de ord som står i mallen missar man en poäng, även om man har rätt och har hittat svaret i den kurslitteratur vi använder, säger Hanna.
Hon och Maja hänvisar till en ljudfil, som vi får ta del av, där examinatorn går igenom en tenta, med utgångspunkt i "en rättssäker rättningsprocess".
Enligt examinatorn innebär det att det inte handlar om i vilken uträckningen svaret är rätt eller fel, utan helt enkelt om de svar som studenterna ger finns med i rättningsmallen. Och det är för att ingen ska ha någon fördel av att skriva något annat, efter att ha hittat "kunskap från speciallitteratur".
Men – påpekar examinatorn – det svaret som hittats kan mycket väl komma att läggas in I rättningsmallen vid nästa tentatillfälle. Att ändra nu är dock inte möjligt, så därför tjänar det heller ingenting till att klaga, får studenterna veta.
– Det här känns helt sjukt, säger Maja och Hanna håller med.
Eftersom ingen av dem får studiemedel nu, jobbar de några dagar i veckan och pluggar resterande tid – för att alltså för sjätte gången skriva tentan. De visar upp de noggranna förberedelserna som de har gjort – handskrivna kompendium och inplastade frågor och svar för att kunna förhöra sig själva och varandra.
Hanna har gjort mängder av frågor och plastat in, för att kunna förhöra sig själv och sina klasskompisar, som också tvingats tenta om flera gånger.
Har inte fakulteten någon form av stöd eller hjälp till er som har missat flera gånger?
– Jo, vi kan söka stöd om vi inte klarat tentan efter två tillfällen. Studievägledaren lägger då upp en plan för studieteknik. Men vi har redan testat allt. Det är inte kunskapen och lärandet som är problemet, säger Hanna och fortsätter:
– Utöver det har vi fått information om ett stödtillfälle där vi skulle informeras mer om tentamensupplägget. Det var obligatoriskt att anmäla sig, vilket så klart majoriteten av klassen gjorde. Men ingen av oss hade uppfattat att vi skulle skicka in frågor för att det skulle bli av. Så när inga frågor kom in ställdes stödtillfället in.
Vad som kommer att hända med Hannas och Majas försatta studier är oklart.
– Missar jag nu i december är jag nog ändå rätt säker på att Liu förlorar mig som student. Jag har sökt in på en annan högskola och kommit in, säger Hanna.
Maja har garderat sig på samma sätt.
– Ja, vi vet ju inte alls när vi klarar tentan här. Och vi har verkligen gett allt vi kan, både i tid och pengar, säger hon.
Resultatet för förra årets motsvarade tenta i december visar att av de 107 studenter som skrev den underkändes 83 procent.
– Är det konstigt att det är brist på sjuksköterskor?, frågar Maja.
Hanna och Maja säger att de kämpar hårt för att nå målet att bli sjuksköterskor. Och vid årsskiftet skulle de enligt planen ha varit klara. I stället tentar de för sjätte gången.
Hanna och Maja heter egentligen något annat. De vill inte framträda med sina riktiga namn, eftersom de fortfarande går på utbildningen och känner sig osäkra på om det skulle få några negativa konsekvenser för dem om de framträder.