"Det har hänt så otroligt mycket i Norrköping sedan 1990-talet ... men ibland blir man ju hemmablind", säger den nye näringslivsdirektören.
Att säga något annat än att Joakim Ljungqvist tar över näringslivskontoret i en mycket spännande tid vore att ljuga. Den senaste tiden har vi vid flera tillfällen kunnat berätta om två av de största investeringarna någonsin i Norrköpings historia; Nya centralstationen och Inre hamnen. Två stora satsningar som kommer att förändra Norrköpingskartan och, enligt kommunen, skapa en mängd arbetstillfällen i området.
– Tempen är nog 102 grader. Jag har aldrig känt ett sådant här tryck sedan jag kom hit 1995, sa exempelvis Reidar Svedahl (L), kommunalrådet med näringslivsfrågor på sitt bord, i festvimlet i samband med Näringslivsgalan i Flygeln den 5 maj.
Men samtidigt finns det som bekant mörka moln på näringslivshimlen. Det faktum att Norrköping två gånger om, först till Skellefteå och sedan till Göteborg, förlorat dragkampen om Northvolts stora batterifabriker vittnar om att det finns en del att jobba med.
Och då pratar vi inte bara om den ökända näringslivsrankingen – där Norrköping enligt den senaste listan bara har 27 kommuner bakom sig i hela landet när det gäller företagsklimatet.
Det är mot den bakgrunden som Joakim Ljungqvist nu har installerat sig högst upp i Strykbrädan mitt i Industriandskapet. 48-åringen från Motala har varit i tjänst i sju dagar när vi träffar honom på hans kontor.
Hur har första veckan varit?
– Den har varit mycket intensiv. Men jag smygstartade faktiskt redan för ett par veckor sedan med två företagsträffar. Bland det första jag fick göra var att delta i ett quiz om Norrköping. Det gjorde mig jättenervös.
Hur gick det?
– Jag kunde svara på det mesta. Bland annat när Norrköping fick sitt stadsprivilegium, hur många SM-guld IFK Norrköping vunnit och vem som är Norrköpings skyddshelgon. Där tänkte jag på Olle Vikmång ... så det blev ju rätt, säger Joakim Ljungqvist och syftar på Gull-Olle, som förvisso hör ihop med Sankt Olof och ingen annan.
Joakim Ljungqvist har koll på Norrköpings skyddshelgon Gull-Olle.
Den stora frågan är givetvis om Joakim Ljungqvist kommer att bli lika framgångsrik med att lyfta det lokala företagsklimatet?
– Rankningen är viktig. Det är inget vi ska ta lätt på, däremot ska vi inte se det som ett ok utan vi måste gå in och titta på enkätsvaren och utgå från dem för att styra insatserna rätt.
Företagare hör av sig till oss och berättar att de försökt komma i kontakt med kommunledningen, men inte ens fått ett mejl tillbaka. Hur ser du på det?
– Det är självklart inte bra, bemötandet måste bli bättre, vilket också är en nyckelfråga i det nyligen beslutade inriktningsdokumentet för näringslivsfrågor. Att företagen ska ha en bra relation med kommunen är en självklarhet. Men minst lika viktigt är att företagen har en bättre relation med andra företag i sina kund- och leverantörsstockar. Titta bara på Gnosjöandan, den går ju ut på att man hjälper varandra.
– Jag vill att man sluter upp bakom Norrköping och känner en stolthet över stan, ungefär som man gör med idrottsföreningar, som IFK och Dolphins. Idrotten är ett bra exempel på en mötesplats där företagare kan mötas och upptäcka att man kan stötta varandra. Man behöver inte anlita en firma utanför kommunen om det finns en här.
"Vi måste gå in och titta på enkätsvaren och utgå från dem. Vad är företagarna missnöjda med?", säger Joakim Ljungqvist om Norrköpings låga resultat i rankningen av företagsklimatet.
Utöver bemötandet är handläggningstiden ett störningsmoment. Företagare har till och med valt att lämna kommunen då det tagit för lång tid att få godkänt för sina planer, vilket vi tidigare berättat om.
– Det här är en utmaning. Väntetiden ska vara så liten som möjligt, men samtidigt så måste det gå rättssäkert till. Allt måste gå korrekt till.
Men det är väl samma regler för alla kommuner?
– Det är det, men det kan skilja sig lite, till exempel kring vilka köer som finns. Marktillgången ser också väldigt olika ut i kommunerna.
I Northvolts fall fanns det mark som var klar för användning i andra städer, men inte i Norrköping?
– Ja, där fanns den färdiga produkten redan på hyllan. Här måste vi jobba strategiskt med vårt förberedelsearbete för att kunna konkurrera med andra kommuner, säger Joakim Ljungqvist, som ser fram emot att lära sig allt om Norrköping.
Är det okej att förvandla åkermark till företagsmark?
– Det är en fråga som kräver noggrann värdering. Det finns inga enkla svar. Det finns olika ingångar, vi måste vara självförsörjande men utan företag som producerar varorna blir det också svårt.
Ett område där det enligt kommunen kommer att säljas mycket mark de närmaste åren är Butängen, i samband med Ostlänkens intåg. Det finns stor politisk enighet för att satsa totalt 2,7 miljarder kronor på en ny centralstation i anslutning till den dubbelspåriga järnväg som ska stå klar 2035. Det motiveras med att satsningen måste göras och att det skapar mängder av arbetstillfällen.
Så här såg det ut när miljardsatsningen Nya centralstationen presenterades i början av maj. "Den här typen av infrastruktursatsningar får påverkan för företagsklimatet", säger Joakim Ljungqvist.
Finns det inte en risk till övertro när det gäller relationen Ostlänken och arbetstillfällen?
– Nej, det är min bestämda åsikt att den här typen av stora infrastruktursatsningar får en stor påverkan för företagsklimatet och tillväxten. Ser man till liknande satsningar i andra städer kommer det här att ge nya jobb i hela linjen. För företagen blir exempelvis Stockholmsmarknaden tillgänglig.
Joakim Ljungqvist lämnade hemstaden Motala för Norrköping redan i mitten av 1990-talet. I samband med att monopolet avskaffades sökte han sig till den privata radiokanalen East FM.
– Jag jobbade hela natten med att öva för att kunna sända. Jag sov på en gummimadrass i lokalen i Pronovahuset, säger han och ler åt minnet.
Så småningom fick han börja sända. Efter några år i Norrköping flyttade han till London för att jobba på MTV. Därefter blev det Stockholm innan han längtade hem. Han jobbade först med att marknadsföra varumärket Linköping. 2012 började han på Tillväxt Motala.
Längst uppe i Strykbrädan ska Joakim Ljungqvist nu jobba med att förbättra relationen mellan företagen och kommunen.
De fyra senaste åren har han varit småföretagare. Han har hjälpt kunder, både privata och offentliga, att hitta rätt plats att etablera sig på.
Vad tar du med dig från tiden som småföretagare?
– Jag vet hur tufft det är. Jag har ju själv suttit där. Många tror att det är en sån frihet, men det är ju precis tvärtom. Allt du gör är för kundens bästa. Nu vill jag jobba med att göra det lättare för småföretagen.
– Det finns mycket hjälp att få för att utveckla sina företag, exempelvis offentliga medel. För mig är småföretagen minst lika viktiga som de etablerade storföretagen och jag vill finnas till för allas bästa, säger Joakim Ljungqvist.