Med hela Norrköping framför sina fötter. Här är Nikolai Sazonovs arbetsplats 65 meter upp i luften.
Den första frågan man vill ställa till Nikolai Sazonov när han kommer ner från sin arbetsplats, den lilla hytten, uppe i den enorma lyftkranen är kanske lite barnslig. Men ändå relevant.
Hur tusan gör du när du blir kissnödig?
Då Nikolai inte pratar engelska och min estniska är väldigt begränsad får vi ingen riktig klarhet i det hela. Det verkar dock inte vara något större problem kan vi konstatera via ett knapphändigt teckenspråk.
Varje dag klockan 06.30 sätter sig Nikolai i den lilla hissen och åker rakt upp i luften. Hytten som sitter fäst på lyftkranen intill Yllefabriken är hans arbetsplats. Där sitter han. Oftast hela dagen.
– Ibland när han vill ha lite sällskap så kommer han ner och käkar lunch, men för det mesta äter han själv däruppe, säger Niklas Holmér, platschef på Sefab, som ansvarar för bygget av Yllefabriken etapp två, som bland annat omfattar det nya 17-våningshuset Tornhuset.
Här är han. Kranföraren med stans bästa utsikt; Nikolai Sazonov.
Nikolai må ha Norrköpings finaste arbetsplats. Men det innebär inte att han inte har det lite tråkigt ibland. Åtminstone långtråkigt.
– Vissa dagar kan det gå många timmar mellan lyften. Men han brukar välja att sitta kvar på sin plats, förklarar Niklas Holmér.
Det är i den vita hytten som Nikolai Sazonov jobbar.
Men det går inte att slappa av helt. För Nikolai Sazonov är den viktigaste personen i hela det spektakulära mångmiljonsprojektet.
– Han har utan tvekan det största ansvaret. Det är han som ser till att materialet kan lyftas upp till den 17:e våningen. Det går ju inte att lösa på något annat sätt, säger Niklas Holmér.
Byggmaterialet som lyfts upp i kranen kan under en veckas arbete uppgå till 70 ton.
– Det rör sig om innevägar, kök, armatur och annat tungt material.
Yllefabriken etapp två består bland anna av det 17 våningar höga Tornhuset - nu är man uppe i 16 våningar.
Sedan kranen kom upp är det bara Nikolai Sazonov som har rattat lyften från sin hytt. Varje dag. Senare i vår kommer det en ny kranförare.
– Jag har jobbat med det här 15 år, säger Nikolai stolt.
Det är inte vem som helst som kan sätta sig i hytten 65 meter upp. Det krävs givetvis en godkänd kranförarutbildning.
Lyftkorgen får ett helt varv uppe i luften, Nikolai Sazonov rattar kranen.
Och att man inte är höjdrädd.
– Ibland när det blåser mycket ser man ju hur hela hytten svänger... Då skulle jag inte vilja byta med honom, säger Niklas Holmér och ler lite lätt.
Hur mycket får det blåsa innan ni ställer in?
– Jag har för mig att det ligger på runt 20 meter per sekund. Men Nikolai berättade att en gång jobbat uppe i en kran när det blåste nästan 40 meter i sekunden.
Vad händer om det blir strömavbrott?
– Det har hänt en gång, det händer inte så mycket. Det står still ett tag.
Med klart väder och nästan vindstilla är det bra förhållanden uppe i luften.
För att få bästa möjliga uppfattning om hur det är att jobba på de här höjderna tar sig Sefab tid och ger NT-teamet en guidad tur. Kollega Gunnar Hagberg får äran att åka med hissen upp till den 13:e våningen på Tornhuset.
Själv får jag det mer tvivelaktiga nöjet att ta plats i lyftkorgen som hänger i själva kroken på kvarnen. Efter att jag med stor möda fått på sig livlinan och hakat fast handtaget på korgen börjar färden. Med klart väder och då det är nästan vindstilla kan inte väderförhållandena bli så mycket bättre.
Rådhuset och Bråvallaverket från en annan vinkel.
Det går i stilla fart uppåt och sakta men säkert glider vi förbi det ena landmärket efter det andra. Nikolai är generös, han ser till att lyftkorgen körs ett helt varv uppe i luften.
– Det här är nog enda gången du får chansen att se Norrköping från den här vinkeln, säger Niklas Holmér.
Så sant, så sant.