"De senaste åren märks en tydlig skillnad", säger Kenneth Israelsson på Cityfiske. Växtligheten i Strömmen har ökat rejält.
Vid en vandring runt Motala ström ser man det tydligt. Bara från Drags och ner till Saltängsbron har växtligheten i vattnet ökat. Dels utmed strandlinjen men även en bit ut i vattnet syns ofta vattenväxter som krusar ytan.
– Det är absolut nåt vi tänkt på. De senaste åren märks en tydlig skillnad. Det är som gräs mer än vass. Grabbarna som fiskar här märker ju också att det mer vegetation på botten än tidigare, säger Kenneth Israelsson på Cityfiske som är en van och mångårig betraktare av vattnet i Motala ström.
– Jag tror att det har att göra med sämre flöde i Motala ström. Flera torrsomrar ger lägre vattenflöden som gynnar växtligheten. För fisket kan det ju vara både bra och dåligt men det är klart att det inte är bra om det växer igen mer och mer, säger han.
Och visst har flödet i Strömmen varit lägre de senaste åren. Det bekräftas av flera experter som vi pratat med. Anledningen är just torra soliga somrar och mindre regn vilket gör att Motala ströms vattenområde, som börjar i Vättern, innehåller mindre vatten.
– De senaste somrarna, och även mätt på årsbasis har det varit mindre vatten i systemet, säger Peder Österlöf, energiingenjör på Tekniska Verken som reglerar och mäter vattennivåerna i Motala ström fram till Tekniska Verkens kraftstation vid Fiskeby.
Mellan Drags och Bergsbron syns flera tecken på ökad växtlighet.
Vattnet från Motala ström via Glan är i princip oreglerat. Mängden vatten som kommer passerar kraftverket vid Fiskeby och fortsätter sedan nedströms. I genomsnitt så här års har tappningen från Glan varit ca 80 kubikmeter per sekund de senaste 50 åren. Motsvarande siffra i år ligger på ca 38 kubikmeter per sekund. Strömmens flöde genom Norrköping är däremot hårt reglerat. Dagtid handlar det om ett så kallat skönhetsflöde på 20 kubikmeter per sekund. Nattetid nästan ingenting då mer av vattnet istället leds via Holmens vattenkraftverk.
"Den filtrerar vattnet och tar bort partiklar", säger Simon Karlsson, limnolog på Norrköpings kommun, om den invasiva arten vandrarmussla som en möjlig orsak till ökad växtlighet i Strömmen.
Det låga flödet räcker dock inte som ensam förklaring till den ökade växtligheten. Två invasiva arter kan vara en bidragande orsak.
– Visst finns en logik när det gäller flödet. Lågt vatten och varma somrar gynnar undervattensväxtligheten. Det jag främst känner är att vattnet blivit klarare. En teori är att det kan bero på den invasiva arten vandrarmussla som idag finns i Motala ström och även spridit sig till Glan. Den filtrerar vattnet och tar bort partiklar. Det i sin tur gynnar undervattenvegetation då det bli lättare att få fotosyntes på större djup, säger Simon Karlsson, limnolog på Norrköpings kommun.
– Sannolikt är det en kombination med låga flöden då växter har lättare att sätta sig fast och inte spolas bort med höga flöden. Dessutom en högre temperatur som också gynnar växtligheten, säger han.
I dagsläget är dock inte situationen akut och inga åtgärder planeras.
Vid Saltängsbron har växtligheten fått fäste.
Hans kollega Jakob Bergengren, limnolog på Tekniska verken, ser även en annan ovälkommen gäst som möjlig förklaring.
– Det som hänt i Motala ströms vattenområde är att vi fått in smalbladig vattenpest. Det är en invasiv art som från början är en akvarieväxt. Den har ställt till stora problem i Roxen sedan 2018. Det är sannolikt att den spridit sig till Glan och vidare i systemet nedströms Fiskeby.
Även han tror att flera omständigheter är orsaken till att växtligheten ökar i Motala ström.
– Det är en kombination av torra soliga somrar med lite vatten vilket gynnar växtligheten och att musslorna kan ha bidragit till att vattnet blivit lite klarare, säger Jakob Bergengren.
Ökad sedimentering gör att växterna får större möjlighet att hitta platser där de kan slå rot i vattnet och ett lägre flöde i Strömmen gör att de inte spolas bort. Här vid Drags och Kåkenhus.