Norr om Dövestad ligger gravplatsen som var känd redan på mitten av 1800-talet.
Det var i våras som Länsstyrelsen upptäckte att det hade dumpats snö från vinterns plogning norr om Dövestad på Kvillingeslätten. Innan snön lades på platsen hade någon jämnat marken med banddriven schaktmaskin och lagt på grovt makadam.
Marken skulle säkert varit jämnare – om det inte hade skett på en förhistorisk gravplats.
Nu har händelsen polisanmälts av Länsstyrelsen, som agerade efter att ha fått tips från allmänheten.
– Vi har gjort en skadebesiktning. Det är deras sak att utreda, säger Kjell Svarvar, som är antikvarie på Länsstyrelsen.
Sandningsgrus och tomma petflaskor som kommit med i snömassorna ligger kvar efter snösmältningen på det som tidigare var ett fornhistoriskt gravfält.
Gravfältet bestod av 35 synliga gravar ovan mark i form av övertorvade och runda stensättningar. Gravfältet bedöms utifrån gravformerna att vara från den senare delen av järnåldern.
– Det är inte vanligt att det är så pass omfattande skador på fornlämningar. Uppskattningsvis är halva den yta som räknas som fornlämning är skadad, säger Kjell Svarvar.
Går den skadade delen att återställa?
– Nja, det tror jag inte, för de här gravöverbyggnaderna är det som vi kan se ovan mark. Det är stensättningarna som syns när man går i såna här marker. Under dem finns det minst en, eller ibland flera gravgömmor. Nu har det fått ett grusskikt över sig. Det man behöver titta till är under marken, om gravgömmorna har blivit förstörda eller inte. Men ovanför har ytan påverkats och det går inte att återställa, skadan är redan gjord där, säger Kjell Svarvar.
En vägbom är uppsatt. Troligtvis av densamma som schaktat och jämnat marken där gravplatserna legat.
Gravfältet är väl känt i den svenska historien. Redan i fornforskaren Carl Fredrik Nordenskjölds beskrivning av "Östergötlands Minnesmärken" från 1872 finns den med och även i Arthur Nordéns bok om Östergötlands järnålder från 1929. Platsen har varit registrerad i det svenska fornminnesregistret från första början 1949.
– Med dagens register som vi har är det lätt att kolla upp fornminnen. Det är också en skyldighet för markägare att hålla ordning på det här. Vilka fornlämningar man har på sin mark framgår också av uppgifterna i fastighetsägarregistret, säger Kjell Svarvar.
"Det är inte kommunen som har dumpat snö här", säger Olof Carlsson, avdelningschef för drift och underhåll.
Markägare är Norrköpings kommun, men det är ingen plats som kommunen har använt.
– Vi för en dialog med Länsstyrelsen i det här för att få reda på vem det kan ha varit, men det är polisens sak. Det är inte kommunen som har dumpat snö här. Någon har ansett att det har varit en bra och undanskymd plats, säger Olof Carlsson, avdelningschef för drift och underhåll på kommunen.