"Det är så utpekat våld", säger grannen Johan Thuresson, som inte oroar sig för att själv drabbas.
NT:s reportrar var på brottsplatsen i centrala Norrköping både på torsdagskvällen och under fredagen. Vi pratade bland annat med en granne, som bor direkt intill den förrådsdörr som träffades av skott. Han berättar att han sov under torsdagskvällen, men väcktes av skottlossningen.
– Jag hörde två, tre eller fyra skott, säger mannen.
Polisen spärrade av en lägenhet i trappuppgången, där en man är skriven. En äldre kvinna, som vill vara anonym, bor nära mannens lägenhet och säger att han är väldigt snäll och hjälpsam.
– Han brukar ta ut mina sopor om jag ställer dem utanför dörren, säger hon och berättar att hon själv var hemma under kvällen.
– Jag blev rädd när jag hörde skotten. Så jag höll mig inne och låste dörren.
I trappuppgången möter vi också en ung kvinna, som var borta på kvällen och kom hem först på morgonen.
– Jag kände lukten av krut. Jag såg en sko ligga här i korridoren och det låg också tomhylsor.
Vad tänker du om att det skett en skjutning i fastigheten där du bor?
– Jag känner mig stressad och vill inte promenera ute på kvällar.
Även boende i grannfastigheter påverkades av pådraget och avspärrningarna. 23-årige Johan Thuresson bor cirka 30 meter från platsen och lagade mat vid tidpunkten.
– Det är helt otroligt. Jag hörde ingenting, hade lurarna på då jag stod i köket, säger han på fredagsmorgonen.
Känner du dig utsatt som ung person i innerstaden?
– Det som sker känns inte så jättehärligt. Men det är inte allmänheten. Det är så utpekat våld.
"Det känns som man får undvika den här gatan nattetid", säger Jenny Thormé Rova, som bor i närheten.
Jenny Thormé Rova är nybliven student och bor på Nygatan.
– Det känns väldigt obehagligt, säger hon på väg till Campus på morgonen.
– Några minuter före skjutningen kom jag från Söder Tull till min lägenhet. Sedan var det fullt blåljus efter det.
Hon hade på morgonen också passerat platsen för skjutningen.
– Jag såg att det var blodspår utanför porten. Det känns som man får undvika den här gatan nattetid.
"När man hör smällar så tror man att det är någon som bygger. Inte att det skjuts", säger Erik Sääf.
En bit bort på gatan träffar vi på tvåbarnspappan Erik Sääf, som har bott här i fem år.
– Det är lite sjukt. Sådant här händer bara på film, säger han.
– Jag är från Gävle, där är vi inte riktigt vana vid det här. När man hör smällar så tror man att det är någon som bygger. Inte att det skjuts.
Han nattade sin dotter när han hörde de "dova" smällarna.
– Först var det ett, två skott. Sedan följde en rad smällar i snabb följd. Den som blev utsatt för det där kan inte må särskilt bra i dag.