Pålningen på Nya Torget börjar samtidigt som jag sätter mig ner på Café 12:an. Snart ska bostadsrättslägenheter, uteserveringar och ett underjordiskt parkeringsgarage växa fram här kring en minskad torgyta, eventuellt med ny offentlig konst. En urban front är ett område som inom stadsplaneringen omvandlas från periferi till central, från att ha ett lågt ekonomiskt värde till ett högt. I Norrköping är det områden som Östra Saltängen/Inre hamnen, Butängen och Fredriksdal som utgör de främsta urbana fronterna. Kan man se torget som en urban frontlinje?
– Inte direkt, men kanske lite åt det hållet. Jag betraktar däremot Inre hamnen som en urban front, det är ett bättre exempel på ett område som plötsligt blir intressant för stadsutvecklingen nu när Ostlänken ska byggas, svarar Norrköpings stadsarkitekt Karin Milles Beier när jag träffar henne på Café 12:an, en miljö som utgör en kontrast till byggarbetsplatsen på torget.
Urban front i väst
I Göteborg hette en urban front Kvillebäcken: plötsligt skulle det bli en del av konceptet Älvstaden. Forskaren Catharina Thörn vid Göteborgs Universitet och fotografen Katarina Despotovic gav ifjol ut boken "Den urbana fronten", som är en fotobok, ett reportage och en forskningsredovisning av vad som hände med Kvillebäcken, och hur den politiska processen gick till.
– Älvstadenprojektet är den största omvandlingen av Göteborg så det började som ett formellt forskningsuppdrag. Vi tänkte bara göra ett nedslag i Kvillebäcken men det var så intressant så det tog över stora delar av projektet, berättar Catharina Thörn när jag når henne på telefon.
Här berättas om hur ett område först uppskattas för sin bärkraft, småskalighet och sitt heterogena arbetsliv. Sedan växer – med lokaltidningarnas hjälp – en annan bild fram av ett ohållbart, förslummat industriområde med kriminalitet som får öknamnet "Gazaremsan". "Den urbana fronten" skildrar hur småföretag och föreningar trängs undan för ny bebyggelse och ny befolkning med en annan social struktur, en process som kallas gentrifiering. Samtidigt rev kommunen och bostadsbolagen NCC och Wallenstam av området för att bereda vägen för en ny gentrifieringsvänlig detaljplan.
– Boken väckte stort intresse och sålde slut. Men den stora effekten var att det inte längre går att hålla fast vid berättelsen som Älvstaden skapade. Vi utmanade den och Göteborgs stadsarkitekt uttalade sig offentligt och sa att det som hände i Kvillebäcken aldrig ska ske igen, säger Catharina Thörn, som 2014 fick Kritikerpriset av förlaget Arkitektur.
Fast Thörn framhåller en nyare bok, "Stad till salu".
– Där visar vi en längre historia som går tillbaka till varvskrisen och hur den göteborgska eliten förändrats sedan dess. Förr var det industriföretag som SKF och Volvo som var viktiga att ha bra relationer med för kommunen. Nu är det fastighetsägarna. I fallet Kvillebäcken försköts stadsplaneringen från kommunen till Älvstrandsbolaget. Relationerna blev mer informerade och man bondade med varandra. Kommunens visionsarbete blev alltmer likt fastighetsägarnas kravbild.
Urban front i öst
På Nya Torget har den lika tegelbruna byggnad som en gång rymde kommunens socialförvaltning försetts med skinande vit puts och döpts till Magnentus Building efter fastighetsägaren. Till skillnad från Göteborg har byggherrar och fastighetsbolag – Lundbergs och Ståhl – tillhört den lokala eliten alltsedan rivningarna och stadsomvandlingen decennierna efter andra världskriget. Men nu har nya aktörer som Botrygg, E D Bygg och Magnentus tagit plats i stadsbilden och kräver tributer därefter.
Nu när torget är helt avskalat, tornar äldreboendet Generalen med sitt bruna tegel och sitt tak och sina flagnande balkonger i gul plåt upp sig som ett riktigt monument.
– Jag tycker att Generalen representerar sin tid på ett underbart sätt, det är ett exempel på arkitektur från 60- och 70-talen, säger Karin Milles Beier.
I Göteborg blev den informella strukturen med dåligt förankrade och dokumenterade politiska beslut kopplade till den så kallade Göteborgsandan, en samarbetskultur som blivit både rikskänd och beryktad som grogrund för kommunala mutbrott.
Norrköpingsandan finns också, den är belagd i skrift sedan 1901. Så sent som 2010 talade förre kommundirektören Åsa Byman Falck om "den speciella Norrköpingsandan, den som präglas av att klara kriser och svårigheter, att samarbeta och komma vidare med en medvetenhet om den stolta dramatiska historien."
– Jag har egentligen inte kommit i kontakt med uttrycket "Norrköpingsandan". Men visst är det viktigt att samverka på ett öppet, lyhört och ömsesidigt respektfullt sätt med byggherrar och fastighetsägare. Mitt perspektiv måste alltid vara det långsiktiga: Vad är bäst för vår stad och dess medborgare? menar Karin Milles Beier.
Gentrifieringens konsekvenser
Gentrifiering, som innefattar maktförskjutning, är ett ideologiskt laddat begrepp. Fast det håller inte Catharina Thörn med om.
– Nej, det är ett akademiskt, hållbart, specifikt och välforskat begrepp. Gentrifiering finns och begreppet är väl definierat. Medvetenheten om gentrifiering är ett steg för att göra stadsutveckling mer demokratiskt, säger hon.
Och det gäller såväl i Göteborg som i Norrköping.
Karin Milles Beier är tveksam till om ombyggnaden av Nya Torget innebär gentrifiering.
– Nja, man ersätter ju inte några som finns där med andra. Det har varit ett ganska misslyckat torg som till stora delar fungerat som bilparkering och som har haft en tynande torghandel. Nu byggs bostäder, ett underjordiskt garage och ett mer intimt och trivsamt torg med en tydlig plats för torghandel och serveringar. Det kommer att bli mycket bättre än det har varit.
Karin Milles Beier berättar att torgets sammanhang kommer att förändras när det nya Resecentrum och Inre hamnen bebyggs.
– Den här gatan, säger hon, och pekar på Generalsgatan, kommer att bli ett viktigt stråk ner mot Strömsholmen och de nya stadsdelarna.
När Norrköpings Tidningar skrev om torghandeln i maj 2016, ilsknade Karin Milles Beier till och skrev vredgat på Facebook: "Alltså jag FÖRSTÅR inte Norrköpings Tidningar. VARFÖR skriver de bara negativt om all spännande stadsutveckling som är på gång i Norrköping? Nu senast Nya Torget. Ett fruktansvärt tråkigt torg som äntligen ska omvandlas till en fin stadsmiljö för MÄNNISKOR. INTE bilar som idag! (...) Man kan välja att fokusera på allt negativt ELLER så kan man börja skriva om att vi för första gången på rätt länge har en stad som växer och frodas. (...) Det tjänar också en tynande tidning på i långa loppet."
– Jag står fast vid det. Jag tycker att en tidning har ett samhällsansvar, säger hon.