Fyrverkeri, facklor och festligt firande
Sommar mitt i vin-tern. Utomhusbion slungade sina bilder av plaskande barn och gröna lungor mot oss. Att vandra utmed isande vattenfall med lysande facklor blev en omtumlande upplevelse.
FOTO: Glimhed Matz
Foto:
För första och sista gången agerade stadsträdgårdsmästaren Lars Hågbrandt filmspeaker vid foten av Moa Martinsons grönpatinerade byst. Hon lyste som fosforerad - urmodern som Inger Lindén kallade henne senare - omgiven av facklor som bland annat ska bekosta skolböcker till vietnamesiska barn.
Hemvärnet som för tjugonde året hjälpte kommunen att illuminera "den ljusa staden" laddade med 400 facklor. Och folket kom; stampande och blossande i mörkret upplysta av glittrande salskronor mellan fabrikerna.
- Jag undrar vad Edison skulle ha sagt om han kommit till Norrköping i dag, talade Lars Hågbrandt. Det heter att i mörkret är alla katter grå, men i framtiden hoppas jag att vi ännu rikligare kan skänka ljus så att katterna inte är grå ens på natten.
Hemlig nyårsönskan
På Hamnbron lyste N:et för första gången. Till NT uppgav han sin nyårsönskan: satsa på Strömmen och bygg trappor så att man kan nå vattnet vid Palace och Grand Hotel, och utveckla sandstranden vid Himmelstalund.
Redan ordentligt varm i kläderna som ny "samhällsbyggare" i Linköping har han kastat sig ut i hetluften direkt.
-Jag har lagt ett MBL-förslag om ny organisation.
Auld lang syne
Den bistra vinden - det spåddes femton minusgrader till midnatt -fick folket att söka lä runt glögg och kaffe. I bara tröjorna satt de kloka i De Geerhallen och njöt av färgspelet över vattenfallet, inglasade bland istapparna med sina irisch coffee,
Höga som pelare växte de (tapparna) ur fontänen i Strömsparken till Air av Bach.
Fyrverkerierna brakade loss redan i Hedvigs kyrka, fylld ända ut till kyrkporten.Här smög sig filmfiguren Rosa pantern ut från orgelläktaren i en champagnegalopp och wienervals.
- Jag tycker ändå att den skotska sången Auld lang syne är den bästa sinnebilden för nyår och varm gemenskap, förklarade organisten Ulf Tellin, när han improviserat färdigt och prästen Göran Alm erinrat om den barmhärtige samariten.
Höll tummarna
Så var det dags för kvällens sista talare: Inger Lindén, kommunfullmäktiges ordförande, från hotellbalkongen med utsikt över kajer packade med Norrköpingsbor. Alltmedan klingande spårvagnar trängde sig mellan folkhavet och så när kört över en rullstolsburen.
Lindén hyllade Anna Lindhs "passionerade kamp för mänskliga rättigheter", kände "stor oro" för utvecklingen i Irak, gladdes åt fler företag i Norrköping, befolkningsökningen och den höjda utbildningsnivån. Hon lovade att "hålla tummarna" för Malin Baryard och Helena Lundbäck under OS.
- När all oro sveper över världen är det viktigt att det finns platser som Norrköping vilka erbjuder möten mellan människor, slutade hon.
Den stora finalen blev färgspelet och dundret över allas huvuden, levererat av Pyro Event. Frågan är om inte alla tusentals privata raketer och bomber tog priset när de avfyrades prick klockan tolv. Ett sådant mäktigt stjärnfall har sällan setts över "den ljusa staden".
Så jobbar vi med nyheter