Är ni trötta på att höra om den "demografiska utvecklingen"? Ledsen, men här kommer en artikel till. Den 31 oktober 2024 var Norrköpings folkmängd 144 960 personer – vilket innebär att folkmängden minskat med cirka 200 invånare under årets tio första månader.
Det i kombination med ett minskat barnafödande ligger inte bara bakom avvecklingar av skolor och förskolor. I en annan kommunal verksamhet – samhällsbyggnadskontorets – sätter befolkningsminskningen också sina spår.
– Så är det ju. Vi följer utvecklingen noga, inte bara genom att prata med statistiker med jämna mellanrum. Vi sitter och följer utvecklingen månadsvis, säger Bengt Stenberg, samhällsbyggnadsdirektör vid Norrköpings kommun.
– Vi ser att det finns vakanser på bostadsmarknaden och att det inte behövs förskolor och skolor. Det finns också kommunala fastigheter som vi måste hitta en lösning på, säger han om läget just nu.
Hur påverkas ert arbete av den beräknade befolkningsminskningen?
– Den gör att vi inte kan gasa på. Vi får sitta med foten på kopplingen och avvakta lite.
Rent konkret är det framförallt två utvecklingsområden som nu satts på paus; Sylten och Himmelstalund.
– Det är två projekt som vi får "lägga i bakfickan" och plocka fram när det ser bättre ut.
För Sylten är det nu 2050 som nämns som slutmål, medan projektet för hela Himmelstalund har 2045 som slutmål. Men när det väl vänder ska det gå fort. Enligt Bengt Stenberg finns det 6 000 -detaljplanelagda byggrätter för Norrköping just nu.
– Det är en svår balansgång. Vi får inte gasa på, men vi får inte sitta för hårt på handbromsen. Vi vet att det går upp och ner. Nu har vi sett en lågkonjunktur, men vi får signaler om att en vändning kan vara på gång. Exempelvis säger mäklare att visningarna har börjat gå upp i Inre hamnen, säger Bengt Stenberg.
Just nu är arbetet med att ta fram en ny vision för Norrköping inne i slutfasen. Målet är att en ny vision ska finnas på plats i början av 2025.
Hur långt fram tittar ni när ni planerar framtidens stadsutveckling i Norrköping?
– Det finns planer som sträcker sig fram till och med 2050. Men tittar man på nya centralstationen och Ostlänken så pratar vi ju ungefär 100 år framåt.
Finns det någon röd tråd?
– Långsiktiga strategier är att centrum kommer förflyttas i nordöstlig riktning, vilket gör att Strömmen får en mer central plats. Vi vill baka in promenaderna, de ska inte spärra av områden. Vi har märkt att Norrköpingsbor gillar att ha nära till mycket, så vi jobbar med en blandstad med bostäder, nöjen, handel och kontor. Man brukar tala om 15-minutersstaden som bygger på tillgänglighet, att människor ska kunna nå allt de behöver inom 15 minuters avstånd från hemmet.
Vilka områden i framtidens Norrköping är inne respektive ute?
– Det kring nya stationsbyggnaden kommer att bli inne ... men under de år som det ska byggas kommer det nog tyvärr att vara ute.
Hur ser du på framtidens Norrköping?
– Jag tycker att det är jättespännande. Oavsett hur det ser ut med ekonomin har Norrköping en styrka med sitt geografiska läge, vi har hamn och vi ligger intill stora vägar som E4 och E22. I framtiden får vi även Ostlänken. Vi måste locka till oss mer folk från städer som exempelvis Stockholm och Södertälje och det underlättas av att vi jämfört med andra städer har bra infrastruktur, säger Bengt Stenberg.