Hög arbetslöshet, låga lärarlöner och ett stort behov av socialt stöd. Kommunens socioekonomiska förhållanden spelar en stor roll i de låga resultaten enligt Olle Johansson (S).
– Norrköping är en stad som lägger lite för lite pengar på utbildning. Om regeringen riktar sin skolsatsning efter socioekonomiska förhållanden så är Norrköping en vinnare, tyvärr, säger Olle Johansson, ordförande i utbildningsnämnden.
De skolor som fått extra pengar riktade till att skapa bättre resultat har lett till markanta förbättringar jämfört med niondeklassarnas betyg i åttan. De skolor som förra året hade lägst resultat har alla lyckats förbättra dem tills i år, trots att årets niondeklassare hade lägre betyg i åttan än tidigare elevkullar så ligger de i dag på ungefär samma nivå som fjolårets klasser.
– Det visar att vi har kompetent personal och att förmågan hos eleverna finns där, säger Sofie Lindén, utbildningsdirektör.
295 elever saknar behörighet till gymnasiet. Flera av dem kommer att förlänga skolgången med ytterligare ett år. De som endast saknar betyg i engelska får dispens och erbjuds en plats på gymnasiet. Men det är viktigt att inte kasta in eleverna i något som de själva inte klarar, påpekar Sofie Lindén.
– Det är viktigt att alla som behöver det får möjligheten att stanna kvar inom ramen för grundskolan, och synliggöra vägarna framåt för varje enskild individ efter deras egna förutsättningar, säger Sofie Lindén.
De skolor som försämrat resultaten mest sedan i fjol är Mosstorpsskolan, Vikbolandsskolan, Navestadsskolan och Hultdalsskolan. Svårigheterna är allra störst bland gruppen som är nyanlända till Sverige, där några endast har svenskan som bekymmer och har en bra skolgång i bakgrunden, medan andra har väldigt få år i skolan bakom sig.
Det syns också en stor skillnad mellan könen, en majoritet av de som inte klarar kunskapskraven är pojkar.
– Vi har en hög arbetslöshet och det är tufft för många att hantera sin vardag. Samtidigt ser vi att pojkarnas motivation är låg, många tycker inte att det är så viktigt med kunskap. Vi gick in med ambitionen att få likvärdiga skolor. Det är tyvärr svårt att få de bästa lärarna att våga ta sig an de svåraste eleverna, säger Olle Johansson.
Råsslaskolan och Borgsmoskolan har förbättrat resultaten bäst jämfört med förra året. Den förstnämnda har gått från 80 procent behörighetsgrad till gymnasiet, till 96 procent. Borgsmoskolan har ökat från 51 procent till att 74 procent av eleverna är behöriga.