Frågan om vägföreningarna tar ännu en vända. I ett försök att göra bidragen mer rättvisa har tjänstemännen lagt fram ett förslag om en ny modell för bidrag till vägföreningarna. Under tisdagen ska politikerna i tekniska nämnden fatta beslut i frågan.
Dagen innan beslutet ska tas kallade Moderaterna till presskonferens. De tycker att frågan om ett kommunalt övertagande av vägföreningarna fortfarande är aktuell.
– Vi vill att kommunen ska utreda vilka områden och gator som ska omfattas av ett kommunalt huvudmannaskap och att man inte ska behöva betala både skatt och vägavgift, säger Sophia Jarl (M).
I första hand vill Moderaterna att förslaget återremitteras, i andra hand att förslaget avslås helt.
– Det finns juridiska oklarheter kring kommunens agerande, det måste utredas mer innan man fattar beslut. Man kan inte lämpa över ansvaret för en lekplats som man själv har byggt på någon annan. Vem bär ansvaret om det händer en olycka på lekplatsen? frågar sig Sophia Jarl.
Hon är inte ensam om att fundera kring juridiken. Flera av vägföreningarna sitter redan och filar på ett överklagande av förslaget – om det klubbas i tekniska nämnden.
– Vi hoppas att förslaget återremitteras. Det är fortfarande alldeles för mycket som är oklart, säger Malin Hallberg, som är kassör i Kimstads vägförening.
Hon har ägnat en hel del tid åt att sätta sig in i vad det nya förslaget innebär för dem.
– Vi har andra arbeten att sköta. Vi har fått ta hjälp av REV, Riksförbundet för enskilda vägar, för att förstå vad som gäller. I vårt fall har vi inga detaljerade förrättningar, det står exempelvis inte att vi ska sköta om några lekplatser. Det vet jag att andra vägföreningar har i sina förrättningar. Om vi sköter underhållet för en lekplats kan vi bli skadeståndsskyldiga.
Det nya förslaget innehåller flera delar. En del som det tycks finnas särskilt många frågetecken kring handlar just om att vägföreningarna ska överta ansvaret för lekplatser och grönområden. Det gäller från den 1 januari 2023. Kommunen avsätter 3,2 miljoner kronor som ska fördelas mellan vägföreningarna, baserat på hur stor yta man har att sköta om. Det ska räcka till drift och underhåll.
Hur har ni kommit fram till summan?
– Det är räknat på den kostnad som kommunen har för driften i dag. Sedan har man delat totalsumman med hur stort grönområde varje vägförening har och på så vis kommit fram till vad varje vägförening ska få. Men det är en grov uppskattning. Under 2022 kommer vi att ta kontakt med varje vägförening separat och säkerställa så alla uppgifter om förrättningar stämmer, säger Karin Jonsson (C), ordförande i nämnden.
Vad händer om en vägförening inte vill ha ansvaret för en lekpark?
– Kommunen kan inte bestämma att vägföreningarna ska ta hand om en lekpark, då får man ju ta bort lekparken. Men det förstår jag inte varför man skulle vilja göra, när man får en lekpark gratis. Sedan får man ju bidrag för drift och underhåll.
Om vägföreningen i exempelvis Åby vill ha en stor lekplats likt den i Vasaparken – kan de få del av investeringsbidrag då?
– Nej, vi kan inte investera i områden som vi inte har tillrådighet över. Vi kan bara investera på mark med kommunalt huvudmannaskap.
Men blir inte det orättvist? På kommunägd mark får man del av investeringsbidrag, men inte på landsbygden?
– Om de som bor i Åby jämför sig med de som bor i stan kan det upplevas som orättvist. Men om man jämför sig med landsbygden har de stora fördelar. Det kan aldrig bli exakt likadant, utifrån att vi har olika huvudmannaskap.
När kommunen planerar nya bostadsområden i dag blir det automatiskt kommunalt huvudmannaskap. Att vägföreningar har ansvar över allmänna platser är en rest från kommunsammanslagningen i början av 1970-talet. Efter det har det gjorts flera försök att reda ut vilka åtaganden kommunen ska ha, respektive vägföreningarna. Senaste gången var i kommunfullmäktige 2020. Då fattades beslut om att vägföreningarna ska fortsätta att ha enskilt huvudmannaskap.
– Vi undersökte frågan då och kom fram till att det skulle bli alldeles för krångligt och kosta jättemycket pengar att ta över vägföreningarna, för både kommunen och fastighetsägarna. I Åby exempelvis finns både kommunalt huvudmannaskap och enskilt. Det är väldigt rörigt alltihop. Vi tycker inte att det är värt att lägga så mycket kraft på det, då är det bättre att vi ger ett bidrag till vägföreningarna, säger Karin Jonsson.