Ungdomar ser inte behoven av exempelvis barnomsorg på samma sätt som äldre väljare.
Nästan 7 000 elever på Norrköpings gymnasier och högstadier – framtidens väljare – röstade i skolvalet. De preliminära siffrorna i skolvalet visar att M och SD fick större stöd än när Norrköpingsborna röstade i riksdagsvalet.
– Vi har länge sett att ungdomar ligger mer till höger. Det hänger ihop med att unga ofta prioriterar liberala värden som frihet och självbestämmande. De unga är inte själva brukare av så mycket offentliga tjänster. De ser inte lika tydligt behoven av barnomsorg, äldreomsorg och sjukvård. Man ser att andra frågor blir viktiga när människor blir äldre, säger Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.
Ungdomar som vi har pratat med säger att flera röstar på skämt. Vilken betydelse har skolvalet?
– Det har ju ingen påverkan eller makt. Men vi brukar prata om att skolvalet har en viktig demokratisk funktion. Det är ett sätt att träna, lite som övningskörning.
– Sedan visar studier att ungdomar brukar tycka att skolvalet är på skoj och många faller för grupptryck. Man kan se att vissa partier slår starkt på vissa skolor. Skolvalet kan på så sätt uppfattas som lite pajasaktigt.
Någon elev berättade att de fick veta samma dag att de skulle rösta. Borde lärare ta ett större ansvar?
– Jag skulle ju önska det som statsvetare, men alla önskar så mycket av lärarna. Särskilt så här i början av terminen har de mycket.
Elin Wihlborg menar att partierna inte brukar ta skolvalet på något större allvar i sin eftervalsanalys – och inte behöver göra det heller.
– Skolvalet är en indikator på hur ungdomar förhåller sig, men i dag har vi så mycket mer kunskap om vad ungdomar tar del av i sociala medier. Partierna och forskningen kommer att arbeta aktivt med analysen av politiska debatter av sociala medier.
– Framförallt är det viktigt att se de frågor som uppmärksammas av ungdomar kommer på agendan. Det har vi på ett sätt gjort när trygghet och brott har tagits upp mer.
"Vi vet mycket mer om ungdomars värderingar än genom det här lite pajasaktiga valet", säger Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.
Men Elin Wihlborg lyfter fram att skolvalet har betydelse för att göra ungdomar mer politiskt medvetna.
– Det viktiga med skolvalet är att förstå att politik är något som man kan engagera sig i. Att det går att förändra och påverka. Ungdomsförbunden har tappat många medlemmar på senare år. Men de spelar en viktig roll i vår demokrati. Dörren borde vara öppen för dem i skolorna. Det odemokratiska är när debatten tystnar.
6262 giltiga röster kom in i skolvalet i Norrköping, där elever på gymnasier och högstadieskolor fick delta.