Flera utredningar innan det är dags för åtgärder

Det kommer att krävas ännu fler utredningar innan det blir några åtgärder mot PFAS-föroreningarna vid Bråvalla. Det beskedet ger tillsynsmyndigheten Försvarsinspektören för Hälsa och miljö, FIHM.

Eventuella åtgärder för den PFAS-förorenade våtmarken lär dröja, enligt Försvarsinspektören för Miljö och hälsa.

Eventuella åtgärder för den PFAS-förorenade våtmarken lär dröja, enligt Försvarsinspektören för Miljö och hälsa.

Foto: Thomas Möller

Norrköping2022-03-14 08:00

Försvarsinspektören för Hälsa och miljö, FIHM, kan i den civila världen liknas vid miljökontoret vid en kommun. FIHM utövar tillsyn för verksamhet som bedrivs av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Fortifikationsverket och Försvarets radioanstalt.

Här ingår bland annat förorenade områden där försvaret har haft eller har verksamhet. Den som hoppas på snabba åtgärder när det gäller våtmarken vid Bråvalla får tänka om.

– Vi fick den senaste utredningen om området sommaren 2021. När vi tog emot den informerade Försvarsmakten direkt att det krävs ytterligare utredning för att bedöma riskerna för dricksvattentäkten, ytvattenekosystemen, vattenlevande organismer och markmiljö. Ytterligare en rapport ska levereras under 2022, säger Åsa Lindström, miljö- och hälsoskyddsinpektör på FIHM.

– Vi på FIHM gjort den bedömningen att det bästa är bedöma de två utredningarna samtidigt, säger hon.

undefined
Eventuella åtgärder för den PFAS-förorenade våtmarken lär dröja, enligt Försvarsinspektören för Miljö och hälsa.

Det blir dessutom fler utredningar.

– Vilka åtgärder som kan vara aktuellt för Bråvalla kan vi inte svara på nu. Åtgärderna varierar från område till område. Generellt kan man säga att när man utreder ett förorenat område så följer man en efterbehandlingsprocess (EBH) som tagits fram av Naturvårdsverket, säger Åsa Lindström.

EBH-processen följer flera steg. Området som kan vara förorenat ska identifieras, sedan görs bland annat en riskbedömning om det föreligger eventuella åtgärdsbehov och i så fall vilka. Sedan görs en riskvärdering där man bland annat tittar på kostnaderna, miljönyttan och bästa teknik för en sanering. EBH-processen drivs av huvudmannen, i Bråvallas fall Förvarsmakten.

– Riskvärderingen är väldigt viktig. Här bjuds flera aktörer in för att medverka. Det ska mynna ut i en form av betygssättning där man viktar olika saker. Till slut trillar det ut i en åtgärd man förhoppningsvis väljer att gå vidare med.

Så långt i processen har inte Bråvalla kommit ännu, trots att PFAS-problematiken varit känd i flera år.

– Det har gjorts jättemånga utredningar och det är för att det krävs en sådan stegvis process. Det är förklaringen även om man skulle önska att det gick fortare och det gör vi också.

– Bråvalla tillhör inte någon av de långsammaste processerna. Tyvärr är det så för alla de här ställena, säger Åsa Lindström.

FIHM har tillsyn för över 70 PFAS-förorenade områden i hela landet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!