Hur mår länets fjärilar? Den frågan ställde sig länsstyrelsen som genomfört en inventering av Östergötlands dagfjärilsfauna. De har tittat närmare på ett 60-tal områden, däribland Malmölandet strax norr om Norrköping.
Antalet arter i de inventerade områdena varierade från 38 som högst till 8 som lägst. Malmölandet visade sig vara ett smörgåsbord för fjärilar.
- Det är ett av de fem artrikaste områdena med 22 funna arter, berättar Nicklas Jansson, biolog på länsstyrelsen.
De stora blomsterrika arealerna har till och med lockat till sig ovanliga gäster. Där kan man till exempel hitta rödlistade Silversmygaren och den sällsynta Klöverblåvingen.
Men våra dagfjärilar har det tufft. Bristen på bra miljöer och stora avstånd mellan ytorna gör att de blir färre, både inom och utanför Sveriges gränser.
- Fjärilsbeståndet har minskat drastiskt i England och Västeuropa. Risken är att vi går samma väg därför att vi har samma utveckling i samhället med modernisering inom jord- och skogsbruk, menar Nicklas Jansson.
- I Östergötland har vi en ganska rik dagfjärilsfauna tack vare att vi fortfarande har ett levande landskap på många håll.
Inventeringen bestod också av att utvärdera skötseln av ett 30-tal skyddade områden i länet. Förutom dagfjärilarna såg man över blomsterrikedom, djurslag och betestryck. Resultatet visar att många marker är för hårt betade, speciellt av får.
- Det är viktigt att djuren betar för att hålla markerna öppna, säger Nicklas Jansson. Men för hårt bete leder till att blommorna försvinner. Då hittar inte fjärilarna sin nektar och larverna inte sina värdväxter.
Miljöerna kan göras mer gynnsamma för fjärilarna genom att till exempel hålla en del av markerna betesfria vissa år och att släppa ut djuren på bete senare under säsongen. Ytterligare en åtgärd är fler buskar som kan ge fjärilarna lä och värme.
- Fjärilarna är en del i näringskedjan och indikatorer på hur bra naturen mår. Därför är det viktigt att de finns kvar, avslutar Nicklas Jansson.