Förra året anmäldes 147 sådana brott under sommarmånaderna. Siffran kan jämföras med årets första tredjedel, då 124 brott av samma art anmäldes och årets sista tredjedel då 113 sådana brott anmäldes.
– Det kan bero på att man umgås mer och sliter på varandra under sommarledigheterna. Det kan vara så att det är ett ökat intag av alkohol och att det i sin tur leder till mer våld, säger Jan Grundtman som är behandlare på Frideborg, kommunens verksamhet för arbete mot våld i nära relationer.
En anmärkning är att mars månad (med 40 anmälda brott i samma kategori) drar upp snittet för den första delen av året.
Brottskoderna som har använts till statistiken är misshandel i nära relation eller av en bekant samt våldtäkt, sexuellt ofredande och kvinnofridskränkning.
Enligt en kartläggning av våld i nära relationer som publicerades av Brottsförebyggande rådet, Brå, förra året så bor det minst 150 000 barn i hushåll där det förekommer våld, sett till hela riket.
Frideborg har en del av sin verksamhet riktad till just barnen. Jan Grundtman är noga med att betona att verksamheten inte har någon myndighetsutövning eftersom det kan avskräcka både föräldrar som är rädda att förlora vårdnaden om sina barn men också barn som inte vill ”sätta dit” sina föräldrar.
– Barn är lojala mot sina föräldrar. Man kan tycka om och ogilla olika sidor hos sina föräldrar. Barnen vill att våldet ska upphöra och de vill att föräldrarna ska må bra. Det är inte nödvändigtvis i barnens intresse att brotten ska beivras, säger han.
Enligt Brå-rapporten så är mörkertalet gällande våld i nära relationer enormt. Endast 3,9 procent i hela riket av de personer som utsattes den typen av brott anmälde detta till polisen. Orsaker till detta anges vara att paren istället ”redde ut” händelsen på egen hand, att offren har lågt förtroende för polisen eller att offren inte vågar anmäla.
Jan Grundtman bekräftar att det finns kvinnor som inte orkar gå igenom en rättsprocess, och därför inte anmäler våldet. Han berättar att lidandet hos de här personerna är stort.
– Det är ett lidande även för männen som slår. Våldet kan leda till skilsmässa och att barnen tar avstånd. Män som blir dömda står inte högt i kurs i allmänhetens ögon – de får en försämrad livskvalitet, säger han.
Frideborgs mottagning för männen är öppen, och de jobbar för att få männen att inse att det inte kan vara någon annans beteende som är orsaken till våldet.
– Den som är ansvarig för våldet är den som har utfört det, säger Jan Grundtman.
Frideborgs verksamhet består dels av ett skyddat boende för kvinnor där de även kan ta med sina barn. Dels en öppen mottagning för män och kvinnor, och så en verksamhet som riktar sig specifikt till barnen.
– Jag tycker att det behöver vara fokus på alla tre delar. Det är skamfyllt för hela familjen. Det finns tysta regler om att inte prata om våldet. Det blir en gemensam skam för att man tillhör en dysfunktionell familj. Det är en skam för den som slår, en skam för kvinnan som blir slagen och en skam för barnen som inte kan ta hem kompisar, säger Jan Grundtman.
Han säger att arbetet med att jobba utifrån familjeperspektivet fortsätter, och att de kommer att jobba mer utåtriktat mot skolor och socialtjänst, till exempel.
– Sedan har vi ju det övergripande samhällsperspektivet: vi behöver ett mer jämställt samhälle, mindre alkohol och droger – på så vis kommer vi att få se mindre våld, säger han.