Förhållandet är det samma i svenska och engelska, men matematiken sticker ut genom att skillnaden är större där. Förra läsåret fick 29 procent av eleverna i hela landet ett högre slutbetyg än betyget på nationella provet. I Norrköping var siffran 47 procent. Enskilda skolor – både kommunala och fristående – låg förstås både lägre och högre.
– Det är klart att det inte är bra, säger Anders Pantzar, verksamhetschef på utbildningskontoret.
Skolverket sammanställer varje år uppgifter om slutbetygen i relation till betygen på nationella proven - hur stor andel som får lägre slutbetyg, samma slutbetyg respektive högre slutbetyg. Det finns siffror ner på skolnivå.
Resultatet på provet ska vara en del av underlaget när lärarna sätter betyg, men det ska också ge underlag för analyser av hur kunskapskraven allmänt uppfylls till exempel på en skola.
NT har granskat siffrorna för svenska, engelska och matematik fem år bakåt i tiden. Mönstret är det samma. För enskilda skolor kan siffrorna variera rejält från år till år, men om man generaliserar är det de kommunala skolorna som drar upp kommunsiffran, snarare än friskolorna.
Anders Pantzar ser några möjliga förklaringar till skillnaderna.
En ligger i rättningen av de nationella proven.
– Nu jobbar vi mycket med sambedömingar av nationella proven, säger han.
På en stor skola hjälps alla lärare i ämnet åt och små skolor kan gå samman för att lärare ska kunna diskutera med varandra så att bedömningen ska bli så likvärdig som möjligt.
En annan förklaring kan hänga ihop med när stödet till eleverna har satts in. Om stödet sätts in i årskurs nio kanske elever inte nått målen till de nationella proven, men klarat det med en kraftansträngningen tills det är dags att sätta slutbetyg.
Anders Pantzar pratar om arbetet för att försäkra en likvärdig bedömning både på och mellan skolorna. Han tror att det kan finnas en del att göra i utformningen av proven på skolorna också.
– Matematik läses mycket avsnitt för avsnitt med ett prov på varje avsnitt.
Om varje prov också innehöll uppgifter från tidigare avsnitt, som en repetition, kanske eleverna skulle lyckas bättre på nationella proven.
Läsförståelse är ett område där utbildningskontoret ser att Norrköping ligger lågt och det kan påverka resultaten på nationella proven också i matematik, även om mattekunskaperna finns där.
Så det är inte så att eleverna får för höga betyg?– Nej, det tror jag inte, säger Anders Pantzar.
På motsvarande sätt sammanställs siffror för eleverna i årskurs sex. Där ligger Norrköping mera i nivå med riksgenomsnittet.
Varför är det annorlunda i årskurs sex än i årskurs nio?– Betygen i årskurs sex är inte avgörande för att eleven ska komma in någonstans, så som de är i årskus nio. I årskurs sex har lärarna ingen längre tradition av att sätta betyg och där tror jag att de lutar sig mycket mot resultatet på nationella proven. Det är min bild, säger Anders Pantzar.
Nu görs täta och systematiska uppföljningar på skolorna, ner på individnivå, på ett sätt som inte gjorts tidigare. Det tror han kommer att ge resultat.
– Och vi håller på att förfina uppföljningarna för att se hur slutbetygen står sig när eleverna börjar på gymnasiet, säger han.
Han konstaterar att Skolinspektionen under våren granskat skolorna i kommunen och ingen av de kommunala har fått några påpekanden som handlar om betyg och bedömning.
Gun Stenehall