Under de senaste två år har länsstyrelsen jobbat aktivt med ett projekt där kommuner, näringsliv, intresseorganisationer och andra aktörer i länet ska ta på sig konkreta uppdrag för att Sveriges ambitiösa miljömål ska bli verklighet 2020. Ingen från Norrköpings kommun har deltagit. De fyra eller fem som fick inbjudan hade inte tid och ingen annan skickades i deras ställe.
Nyligen presenterades en sammanställning av de åtgärder som andra aktörer i länet lovat att genomföra. Bland annat har Linköpings kommun åtagit sig sju punkter, Mjölby kommun 26 och Valdemarsvik fem.
Norrköpings kommun finns visserligen med på listan men utan att binda sig för något åtagande. Istället står det "Anger att de arbetar med flertalet åtgärder i åtgärdsprogrammet utifrån de kommunala målen." Någon precisering av vad de målen är gör man inte.
Vi har därför vänt oss till Bengt Cete (MP), som är miljöansvarigt kommunalråd, för att få besked vilka mål man jobbar efter och vilka åtgärder man arbetar med. Han hänvisar till det dokument, som har styrt miljöarbetet i kommunen under den här mandatperioden.
Dokumentet heter "Målområde, övergripande mål och måluppfyllelse för Norrköpings kommun 2011–2014" och innehåller 23 mål.
Målen på miljöområdet inskränker sig till tre enligt dokumentet:
1. Behovet av transporter i kommunen ska minska och de transporter som sker ska vara så hållbara som möjligt.
2. Alla Norrköpingsbor ska ha grönområde inom gångavstånd från sin bostad.
3. All mat som servera på kommunens förskolor, skolor och boenden ska tillagas så nära brukaren som möjligt.
När det gäller transporter konstaterar man under rubriken måluppfyllelse "Den årliga relativa ökningstakten av biltrafikarbetet i centrala Norrköping minskar jämfört med år 2010." Man har alltså inte minskat biltrafiken bara minskat ökningstakten. Trafikmätningar görs med jämna mellanrum men de senaste resultaten är inte klara, enligt tekniska kontoret. Om man uppfyllt målen för hela mandatperioden vet man alltså inte.
Man konstaterar också att antalet cyklister ökar jämfört med år 2010. Några bevis för detta presenteras inte. Tekniska kontoret berättar att en resvaneundersökning just har genomförts och att inget resultat kommer att vara klart före valet. Någon annan undersökning finns inte tillgänglig.
När det gäller närheten till grönområden konstaterar man att andelen invånare som har mindre än 300 meter till ett grönområde har ökat. Utan att precisera hur många. Målet var att alla ska ha ett grönområden inom gångavstånd.
Nyligen presenterade de styrande politikerna 103 löften som infriats under mandatperioden. Dem hänvisar Bengt Cete till när NT ställer frågan hur han tycker att kommunen har levt upp till de mål, som finns på miljöområdet. Fem löften handlar om miljön:
1. Byggt om Strömparken
2. Byggt om eller byggt två nya lekplatser per år.
3. Fortsatt utvecklingen av gång- och cykelvägar i kommunen.
4. Inrättande av naturreservat, bland annat vid Marmorbruket och Jursla.
5. Anlagt Herrebro våtmark.
Redogörelsern behöver inte betyda att inget annat miljöarbete bedrivs i kommunen. Tvärtom har mer gjorts och görs. Men en samlad redogörelse av vad detta fått för praktisk betydelse går inte att få. Och Bengt Cete ger oss inga fler uppgifter.
De dramatiska klimatförändringar, som diskuterats mycket under denna sommar och som varit aktuella under hela mandatperioden, finns inte med i några måldokument.
Läser man bara dem kan man tro att kommunen inte planerar några insatser för att mildra verkningarna av ett ändrat klimat, där både torka och översvämningar ökar kraven på samhälleliga insatser.
Hur det är i verkligheten finns det inte heller en samlad bild av.
Den kartläggning, som gjordes för två år sedan, kallad "Miljö- och riskfaktorer" som ett tillägg till översiktsplanen, och som NT berättat om, har blivit liggande trots att den skulle ställas ut under våren. En rad ibland rätt kontroversiella förslag fanns med om hur miljön ska bli bättre och riskerna minimeras. Det handlade bland annat om förbudszoner för farliga transporter, att farliga industrier på sikt ska tvingas flytta från centrala stan och att en lägsta grundläggningsnivå för hus och vägar ska vara minst 2,5 meter över dagens medelvattenstånd. I remissomgången framfördes mycket kritik mot förslaget från olika håll. Både att det var för långtgående och inte tillräckligt långtgående.
Först i april i år kunde politikerna bestämma sig om vilket dokument man till slut vill presentera för allmänheten i form av en utställning, innan tillägget till detaljplan kan antas.
– Det är ett rätt omfattande arbete att skriva om dokumentet efter att politikerna sagt sitt och nu räknar vi inte med att det kommer något förslag som kan ställas ut förrän tidigaste i vår, säger handläggaren på stadsbyggnadskontoret Magnus Gullstrand.