Det kan ju tyckas lite märkligt att sämre halkbekämpning, släckta lampor, uteblivna trädplanteringar och nedlagda broprojekt hör ihop med hur befolkningstrenden ser ut i Norrköping. Går det verkligen att lägga skulden på de demografiska effekterna?
Annika Wallenskog är chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR. Vi ber henne reda ut begreppen.
Kan man skylla sämre halkbekämpning på demografin?
– Det är kanske inte riktigt så enkelt. Som helhet dras Norrköping med stora utmaningar på grund av den demografiska utvecklingen. Men om man inte sandar på gatorna, så kan det ju drabba kommunen bakvägen. Folk kan skada sig och inte komma till jobbet.
Hur ser den demografiska utvecklingen ut?
– Hela västvärlden kommer att få det jobbigt. Sverige får det lite tidigare än övriga Europa, då vi inte påverkades av andra värdskriget på samma sätt. Det största problemet är att gruppen som är i arbetsför ålder inte ökar i samma takt som de övriga grupperna.
När det gäller kommunens ekonomi har alltså antalet personer i de olika grupperna av befolkningen betydelse för kostnaderna för vård, skola och omsorg. För intäkterna är storleken på gruppen med invånare i åldern 19–64 år särskilt viktig. Den här gruppen måste vara större än de andra grupperna, de som inte arbetar, sammantaget.
– I Sverige har vi en stor grupp människor födda på 40-talet som nu är i 80-årsåldern. Det är oftast vid den här åldern som behoven i form av vård och omsorg successivt ökar. Det är då kommunerna måste ha bra resurser, inte bara ekonomiskt utan även i form av arbetskraft.
Enligt statistiken kommer antalet svenskar i åldern 80 år och uppåt att öka mycket de närmaste åren.
– Nu finns det cirka 550 000 i den åldern, om tio år handlar det om cirka 820 000 personer. Det här blir ekonomiskt tufft att klara av. Dessutom måste det utbildas fler som kan ta hand om alla. Vi ser ju redan nu att exempelvis undersköterskor hellre väljer att jobba i regionerna i stället för i kommunerna.
Har ni på SKR någon uppfattning om när den här utvecklingen vänder?
– Vi kommer att få leva med den här situationen en lång tid, men vi ser att det kan bli en lättare period framöver.
När då?
– De närmaste åren kommer det att föddas många barn då den stora gruppen 90-talisterna är i den åldern då man väljer att skaffa familj. När 90-talisternas barn når arbetsför ålder kommer vi få in en stor grupp på arbetsmarknaden.
Norrköpings kommun redovisar ett plusresultat på 320 miljoner kronor – hur går det ihop med allt snack om ekonomisk kris?
– Många svenska kommuner gjorde överskott år 2020, men det är kopplat till att de fick jättemycket pengar av staten i stadsbidrag för att täcka upp kostnaderna i samband med coronapandemin.
I augusti 2020 reviderades befolkningsprognosen för Norrköping 2020-2029, främst på grund av de demografiska effekter som följts av coronapandemin. Det är antaganden kring barnafödande, dödlighet och flyttrörelser för år 2020 som har reviderats.
Enligt beräkningarna kommer Norrköping år 2025 ha en befolkning på 150 000 invånare. Folkmängdens ökningstakt förväntas avta jämfört med åren 2012–2019. En av orsakerna till det är att antalet döda per år beräknas bli fler, vilket beror på att antalet äldre invånare ökar och att det under 2020 har dött fler till följd av coronapandemin.