Jourhavande biologen Didrik Vanhoenacker vid Naturhistoriska riksmuseet förklarar att bålgetingen som lever i Sverige ofta förväxlas med två andra mer omskrivna getingar som man inte vill ska etablera sig här i landet.
– I mina ögon är de inte jättelika, men allmänheten som kontaktar oss har en vana att förväxla dem med bålgetingen. Samtidigt är det bra att allmänheten är observant och har "span" på arter vi inte vill ha hit till vår fauna, förklarar Didrik.
Han tänker i första hand på den asiatiska jättebålgetingen där drottningens kropp blir drygt fem centimeter medan vingbredden mäter nästan åtta cm och sammetsgetingen från Asien som dödar honungsbin men är mindre än bålgetingen. Men för att dessa arter ska kunna etablera sig i Sverige och skapa nya samhällen krävs det att en redan parad övervintrad drottning förflyttas hit. I Didriks öron låter det som ett långsökt scenario även om sammetsgetingen finns på kontinenten.
Pablo Villalobas i Norrköping fick nyligen in en bålgeting via balkongen. Hans första tanke var att det var, för honom, en okänd art. Men Didrik Vanhoenacker kunde snabbt – via Pablos bilder – berätta att det var en bålgeting.
– Den såg annorlunda ut och var lite aggressiv. Jag har sett bålgetingar förut, är inte rädd, men har aldrig träffat på en så här stor och med ett gult huvud som gick mot rött, säger han.
Didrik Vanhoenacker anser att bålgetingar ska behandlas respektfullt. Att bli stungen gör riktigt ont och kan för allergiska personer rentav vara livsfarliga. Enstaka bålgetingar förflyttas enklast med dricksglas och underliggande papper.
Bålgetingen är den största getingarten i Europa. Den känns lätt igen på bakkroppens gulröda färg och de rödaktiga partierna högt på huvudet. Trots att den är stor och brummar högt när den flyger är det fridsam. Den blir upp till 35 millimeter lång. Födan består av getingar, honungsbin och deras honung, leddjur, trädsav och fruktsaft.
Det finns många sägner, myter och vandringshistorier om bålgetingen. Ofta framställs den som attackbenägen. Sanningen är att man måste provocera den ordentligt för att få den att gå till attack och stickas, uppger Didrik Vanhoenacker.
Bålgetingen är en karaktärsart för det så kallade eklandskapet, det är bland annat därför den är utsedd till Smålands landskapsinsekt. Bålgetingar väljer gärna en hålighet i ett gammalt träd eller ett vindsutrymme som boplats.