En dag ligger det där, i brevlådan eller i barnets skolväska, ett färgglatt litet kuvert med texten: "Välkommen till mitt kalas." En utsträckt hand, en symbol för vem som är önskvärd – men också vem som inte är det.
– Kalas är ju supersvårt och det skiljer sig mycket beroende på hur gammalt barnet är, säger Anna-Carin Wettefors, sakkunnig på organisationen Friends.
Enligt Anna-Carin Wettefors är risken stor att kalas kan leda till en känsla av utanförskap eller att man inte är önskvärd. Så hur ska man göra för att undvika att någon känner sig utfryst?
– Det första vi säger är att inte ta med inbjudningarna och lämna ut i skolan, utan det här är något som sker utanför skolan. Har man möjlighet till det tycker jag att man ska försöka bjuda alla tjejerna i klassen, eller alla killarna i klassen, men det är inte alla som har de ekonomiska förutsättningarna, säger Anna-Carin Wettefors.
Genom att som förälder hålla koll på kalasen kan man minska risken för exkludering. Man måste också vara en förebild för sitt barn och visa hur man ska bete sig.
– Är det så att man inte kan komma på kalaset, eller av någon anledning inte vill, så meddelar man det. Det är en social regel vi har, allmänt hyfs, säger Anna-Carin Wettefors.
Varje år utsätts 140 000 barn för mobbning, enligt organisationen Friends, som har samlat information om mobbning.
– Som förälder är man den som känner sitt barn allra bäst, det är viktigt att vara uppmärksam på ett förändrat beteende.
Tecken på att ditt barn är utsatt kan vara att de inte vill prata om hur de har haft det i skolan, att barnet inte blir hembjuden till vänner eller inte bjuder med sig vänner hem.
– Det kanske går så långt att ditt barn säger att den har ont i magen eller i huvudet och inte vill gå till skolan, säger Anna-Carin Wettefors.
Tror man att ens barn är utsatt i skolan ska man först och främst kontakta skolan, de är enligt lag skyldiga att agera om en kränkning eller mobbning har skett och skolan har det största ansvaret att se till så att mobbningen upphör, säger Anna-Carin Wettefors.
– Man kan också hjälpa sitt barn att hitta sammanhang utanför skolan, till exempel fritidsaktiviteter, där de kan hitta nya vänner.
För att se till att ditt barn är en bra kompis, och undvika att de behandlar andra illa, är det viktigt att själv vara en bra förebild.
– Barn gör inte som vi säger att de ska göra, de gör som vi gör, säger Anna-Carin Wettefors.
Hur du som förälder pratar om dina vänner och hur du beter dig mot andra människor påverkar hur ditt barn beter sig mot andra barn, menar Anna-Carin Wettefors. Upptäcker du att ditt barn behandlar andra illa är det viktigt att skilja på handling och person.
– Ditt barn är ingen dålig människa, ditt barn är inte ond. Det är handlingarna som har blivit fel. Där behöver barnen guidning, det är inte alltid lätt att navigera i de här kompisgängen. Det kan lätt bli skav och då måste man som förälder hjälpa sitt barn förändra det beteendet, säger Anna-Carin Wettefors.
Det kan vara svårt att acceptera, att ens barn inte behandlar andra barn på ett bra sätt, säger Anna-Carin Wettefors.
– Jag förstår att man lätt vill slå ifrån sig det, men man måste försöka ta till sig det och vara ödmjuk inför det. Det handlar om att ta till sig informationen och sedan hjälpa sitt barn förändra sitt beteende.